Rasmus Lundqvist

– Det kan finnas utrymme i nuvarande regelverk att genomföra exempelvis en matleverans i begränsad omfattning, men för större omfattning krävs UTM, konstaterar Rasmus Lundqvist.

UTM är kort för ­Unmanned Traffic Management. Det är en slags spegling av dagens ATM (Air Traffic Management) som används för att övervaka flygtrafiken, både på flygplatser och i luften, i den bemannade flygbranschen.

Vårt luftrum är i stora drag indelat i två klasser: kontrollerad luft och icke-kontrollerad luft. I de två gäller olika regler.

I kontrollerad luft är det flyg­ledare som dirigerar trafiken. Alla passagerarplan flyger i kontrollerad luft hela vägen från start till landning. Under vägen skiftas kontrollen från ett flygledartorn till ett annat. Sport­flygare kan däremot även hålla till i icke-kontrollerad luft.

Andreas Gising

– Luft kring större flygplatser är alltid kontrollerad och det utgör ett problem för drönare. Där finns det bland annat krav på dubbelriktad radiokommunikation, vilket är tekniskt svårt att få till, säger Andreas Gising, och adderar:

– Från drönarvärlden säger man att det finns radio på marken, men då är motargumentet att det står i regelboken att kommunikationen ska ske från farkosten. Det finns många låsningar som gör att det är svårt att få flyga med drönare i kontrollerad luft.

– Från drönarvärlden kan man hävda att det finns flygradio på marken, men radiotäckningen kan vara sämre och det går helt enkelt inte att fylla alla krav som finns i regelboken. Branschen är konservativ och helt säkerhetsdriven vilket är bra, men det medför många låsningar som gör att det är svårt att få flyga med drönare i kontrollerad luft på det sätt som många vill flyga.

När forskarna strax före årsskiftet flög en matleverans över Linköping (se föregående sida) var det mycket speciella omständigheter. Det fanns en tidpunkt när inga andra flygplan befann sig i hela kontrollzonen. Flygtornet kunde därmed tillåta flygningen trots att drönare inte hade den utrustning som normalt krävs.

– Idag finns det inga drönare som kan uppfylla kraven för att få flyga i kontrollerad luft likt bemannade flygplan. Det är helt enkelt omöjligt, för då hamnar man utanför regelverket, säger Rasmus Lundqvist.

Ett nytt regelverk kring drönare håller just nu på att införas inom EU. Det publicerades i maj förra året och alla EU-länder har tre år på sig att införa det. Det första året var frivilligt. I år träder det i kraft och under en övergångsperiod på två år måste det implementeras.

Rent generellt delas regelverket upp i tre kategorier. En öppen kategori med tydliga riktlinjer på hur och var man får flyga, en specifik kategori som innebär att man söker ett specifikt tillstånd för en viss farkost, organisation och operation samt slutligen en certifierad kategori.

Några större skillnader mot tidigare regler för svensk del handlar det inte om.

– För flygningar där man levererar saker utom synhåll är det återigen en riskbedömning som ska in men den är mer strukturerar än vad Transportstyrelsen har idag, säger Rasmus Lundqvist.

Det nya regelverket inkluderar en specifik metod, kallad Sora – Specifik operation risk assessment. Det är en flerstegsprocess för riskbedömning som syftar till riskanalys av vissa funktioner hos obemannade luftfartkoster. Det nya regelverket inkluderar däremot inget tekniskt stödsystem som underlättar kommersiell drönartrafik. För att nå dit krävs ett UTM.

En stor fördel med det nya regelverket är att det blir samma regler inom hela EU. Det betyder att ett företag som startar en verksamhet i ett EU-land sedan är garanterad att kunna genomföra exakt samma sak i ett annat land inom EU.

– Det är en stor fördel. Det skapar en trygghet för drönar­operatörer och drönartillverkare, säger Rasmus Lundqvist.

UTM ligger betydligt längre bort i tiden. Ännu finns inga beslut om hur ett sådant system ska fungera.

– Fortfarande är det väldigt mycket forskning och utprovning kvar att göra. Många stora aktörer försöker att hitta sin väg framåt i detta och på sikt kommer det att bli en mycket viktig marknad för både telekom- och flygbranschen.

Läs även Drönare med eget ansvar