JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Efterfrågan på värmekameror har gått spikrakt uppåt i takt med att allt fler länder drabbats av Coronapandemin. Det märks hos Flir i Täby som, trots att företaget ökat antalet skift i produktionen, har svårt att möta efterfrågan.

– Vi skulle kunna ha produktionen igång dygnet runt om vi hade tillräckligt med material. Den största marknaden är USA, där vill man återvända till arbetsplatserna så snart som möjligt, men även svenska företag och myndigheter hör av sig, säger Rickard Lindvall som är ansvarig för ett av Flirs fyra affärsområden där även den svenska verksamheten igår.

Utbrottet av Sars år 2003 ledde till en kraftigt ökad efterfrågan på värmekameror i framförallt Asien. Där används de för att hitta personer med feber på flygplatser men också på bland annat företag och myndigheter. Det första utbrottet av Mers kom nio år senare och har bidragit till att efterfrågan aldrig försvann.

Coronapandemin är av en helt annan magnitud vilket skapat ett stort tryck på produktionen i Täby och på Flirs fabrik i Tallinn. I Tallinn byggs objektiv, det finns ytmonteringslinor och så görs slutmonteringen där.

Men det är varken IR-sensorer eller objektiv som begränsar produktionen utan i första hand tillgången till mekanik- och plastdetaljer.

– Det är ett extremt läge hos underleverantörerna med stängda gränser och dessutom stopp för all produktion i vissa länder. Vi har jobbat, och jobbar, extremt hårt för att hålla vår produktion i gång.

Efterfrågan syns också i försäljningssiffrorna som fick företagets aktiekurs att ta ett glädjeskutt uppåt när de presenterades i början av maj.

Även verksamheten i Sverige har vuxit ordentligt de senaste åren. Antalet anställda har passerat 400 plus att företaget sysselsätter runt 150 konsulter.

– Vi har duktiga ingenjörer, är bra på produktion och industri­alisering. Det är kul att det uppmärksammas av företaget, säger Rickard Lindvall.

Även om Flir har ett stort utbud av sensormoduler – från billiga till militärklassade – är den vanligaste byggstenen för den svenska verksamheten Leptonmodulen, en okyld och därmed förhållandevis billig kameramodul som kan användas till lite av varje. Boson- och Tau-modulerna säljs framförallt till kunder som vill integrera en färdig kameramodul i sina egna produkter.

– Våra ingenjörer på Flir i Täby har en stor erfarenhet av IR-teknik, så vi använder rena dektorer, istället för kameramoduler när vi designar våra kameror.

Det handlar om produkter som bland annat används inom industrin och av hantverkare för att hitta exempelvis elfel, vatten­läckor, gasläckor och mycket annat som skapar en temperaturskillnad som kan upptäckas med kamerorna. Men det finns också kameramodeller för friluftsliv och viltvård liksom till båtmarknaden och för trafiktillämpningar som att övervaka tunnlar eller styra trafikljus.

– 99 procent av det vi gör i Sverige exporteras till 190 länder.

Vanliga värmekameror får allt fler användningsområden i takt med att mjukvaran utvecklas och Flir samarbetar med olika start-up-företag som har unika domänkunskaper.

Två exempel är AI- och VR-tillämpningar som håller på att integreras i Flirs mjukvara och som därmed gör den mer användbar för den som köper en värmekamera.

– Vi har gjort en affärsöverenskommelse med dem, men pandemin har gjort att arbetet går lite långsammare. Vi använder nu alla våra resurser på att uppdatera vår mjukvara för att mäta förhöjd hudtemperatur. Det är väldigt mycket AI, säger Rickard Lindvall.

Även om man använde värmekameror under Sars-epidemin har det hänt väldigt mycket med framförallt mjukvaran sedan dess. Det handlar om en modul kallad ”Elevated Skin Temperature” som användas för att automatiskt upptäcka personer med feber.

– Då stod det i princip alltid en person och tittade på bilden, det behövs inte längre.

Systemen kan på egen hand identifiera ansiktet, göra en mätning och jämföra den mot referensbilder. Det går också att spara flera bilder på samma person för att skapa ett medelvärde. Programmet klarar också att sålla bort exempelvis en varm kaffemugg som personen håller i handen.
Dessutom har dagens system bättre upplösning vilket kan användas till att se mindre detaljer i ansiktet eller mäta på längre avstånd.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Ett tänkbart scenario på lite sikt är att säkerhetsbågen på flygplatserna kompletteras med en automatisk värmekamera som känner igen ditt ansikte och vet hur temperaturfördelningen brukar se ut.

Jämfört med Sars-tiden har också priset på kamerorna sjunkit rejält.

– Då fick vi beställningar på tio till hundra kameror, nu är det hundra till tusentals. Det har flyttat sig en nolla.

Från konsument till proffs

Backar vi bandet några år hade Flir ett större fokus på konsumentprodukter.

– 2015 var vi ganska tydligt på väg mot konsumentledet, säger Rickard Lindvall.

Bland annat såldes Flirs billigaste övervakningskameror under varumärket Lorex via den amerikanska byggvarukedjan Home Depot.

Dessutom las det mycket resurser på Flir One som för några tusenlappar gjorde smartmobilen till en värmekamera.

– Det var en bra övning. Vi lärde oss jättemycket av den satsningen men idag fokuserar vi mer på proffsanvändaren.

Flir One finns dock kvar och är inne på sin tredje generation. Målgruppen är framförallt hantverkare av olika slag. Tanken är att personer med domänkunskap ska ta fram appar som hjälper kunderna att lösa ett specifikt problem, som att se var det är säkert att borra i ett golv med värmeslingor.

Den första generationen av Flir One såg ut som ett mobilskal. Det snäpptes fast på telefonen och gjorde den lite tjockare. Eftersom det finns så många varianter och det dessutom kommer nya varje år gick man snabbt över till att ansluta via kommunikationsporten på under­sidan av telefonen.

Den tredje generationen kom för ett och halvt år sedan och har lite fler bildpunkter, 80×60, plus en vanlig kamera med 1440×1080 bildpunkter. Dessutom är bland annat batteritiden förbättrad och den är lite mer vädertålig.
– Vi har också gjort själva integrationen med mobiltelefonen bättre i form av bättre appar.

I Sverige kostar de ungefär 4 000–5 000 kronor hos teknikkedjorna.

Tilläggas kan att Flir slutat tillverka den allra billigaste med lägst upplösning.

 


Varje bildpunkt är en termometer

Utvecklingen och tillverkningen av IR-sensorerna sker i Santa Barbara, Kalifornien. Våglängden som mäts ligger mellan 7,5 och 12 nm vilket är ungefär 20 gånger längre än synligt ljus.

Diametern på bildpunkterna i sensorerna har stadigt minskat för att idag ligga på 17 µm till 12 µm. Troligen stannar det vid 10 µm eller 8 µm om det inte kommer fram någon teknik som kan lösa problemet med att våglängden då blir större än bildpunkterna och energin därmed fördelas över flera bildpunkter.

En konsekvens är att IR-sensorer därmed har betydligt färre bildpunkter än sensorer till kameror och mobiltelefoner.

Å andra sidan har dessa nått en nivå där antalet är ointressant för de flesta. 160×120 bildpunkter räcker långt men tyngdpunkten räknat i pengar ligger idag på 640×480 eller 640×512. Även 1024×512 är hyfsat vanligt. Däremot är större sensorer på 2000×2000 bildpunkter ännu så länge ovanliga.

När bildpunkterna blir mindre går det också att krympa optiken vilket även det bidrar till att sänka kostnaden och storleken.

Ytterligare en sak som bidragit till prispressen är kapslingen där Flir sedan ett antal år har en egenutvecklad variant av WLP, Wafel Level Packaging.

– Det har varit svårt att få upp yielden men de har gjort ett bra jobb med det. Idag har vi mycket erfarenhet och använder helst WLP även om vi också har diskreta detektorer.

I IR-kameran är varje bildpunkt en termometer så för att bilden ska bli användbar krävs att bildpunkterna kalibreras individuellt. I de enklaste modellerna gör man det en gång för alla i produktionen och kraven på noggrannhet är inte lika höga som i ett dyrare proffsinstrument.

– Det som också hänt är att sensorerna blivit känsligare och att priset rasat kraftigt och då kan de sättas in i många fler applikationer, säger Rickard Lindvall.

 

Kan göra självkörningen säkrare

Värmekameror har funnits som tillval i lite exklusivare bilar under många år. Men tekniken har också potential att förbättra förarstöds- och självkörningssystem.

– Vi har visat i olika studier att när det snabbt växlar mellan ljust och mörkt har vanliga kameror det svårt. Radar och lidar ger inte riktigt den detaljinformationen. Grundteorin är att man behöver en värmekamera för att göra det på ett vettigt sätt, säger Rickard Lindvall.

En miljö som till exempel gör det svårt för en vanlig kamera är storstäder med skyskrapor där det är knivskarpa gränser mellan starkt solljus och skugga.

– Det blir overflow i vanliga sensorer, men en värmekamera har inte det problemet eftersom den producerar samma bild oavsett ljusförhållanden.

En annan tänkbar tillämpning är körning på natten där värme­kameror kan upptäcka både människor och djur i kompakt mörker och skulle kunna kopplas till en automatisk bromsfunktion.

– Vi är inne på den tredje generationen och har en stadig försäljning även om den inte är jättestor.

På kundlistan finns bland annat Veoneer. Hittills har dock tekniken inte integrerats i något automatiskt system utan föraren får själv trampa på bromsen om det är risk för en olycka.

Tilläggas kan att verksamheten ligger i ett annat affärsområde än det Rickard Lindvall basar över.

 

 

MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)