Sneglar på Danmark Sverige investerar mest i världen i teknisk och naturvetenskaplig forskning totalt sett i förhållande till BNP. Sverige tar flest patent per miljon invånare i Europa, i världen är bara USA och Japan bättre. Sverige publicerar flest vetenskapliga artiklar per miljoner invånare i världen, omkring två procent av världsproduktionen av artiklar 1998. För regeringen är det angeläget att så många uppfinningar som möjligt från den akademiska forskningen exploateras. Lärarundantaget bör bibehållas men regeringen håller ögonen på exempelvis Danmark som infört en lag som ger universiteten ökat inflytande över forskarnas uppfinningar.

Lärarundantaget, en regel som inskrevs i 1949 års lag om rätten till arbetstagarnas uppfinningar, anges som både drivkraft och stoppkloss när det gäller slå mynt av forskningsresultat. Det beror bara på vem man frågar.

- Jag tycker att lärarundantaget ska tas bort. Jag håller med om att det är en morot för forskarna men det borde också finnas morötter för de institutioner som skapar förutsättningen för forskarna, säger KTHs rektor Anders Flodström som själv har forskarbakgrund.

Undantaget ger forskarna själva de intellektuella rättigheterna till sina forskningsresultat. De har full frihet att sälja, skänka eller byta sina resultat med vem de vill. Något som bland annat gör det möjligt att fritt välja att publicera forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter - till gagn för forskare världen över.

Claes Sandgren är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och var regeringens utredare av lärarundantaget för några år sedan. Han tycker inte att undantaget ska tas bort.

- Vad det egentligen handlar om är forskarnas frihet. Lärarundantaget möjliggör en stor mångfald, där forskaren kan välja att publicera sina resultat till gagn för hela forskarvärlden och för det globala kunskapssamhället, eller vända sig till vilket bolag som helst för att exploatera sin innovation. Det innebär också att forskaren inte tvingas gå till ett bolag som inte har den kompetens som krävs, säger Sandgren.

KTH förlorar miljarder

Om undantaget togs bort skulle de intellektuella rättigheterna, som fallet är i USA och hos andra svenska arbetsgivare, tillfalla respektive universitet i stället.

Royaltyn på uppfinningar ligger på allt ifrån några tiondels procent upp till ett tiotal procent. Därmed krävs en försäljning på mellan 10 miljoner och en miljard kronor för att en uppfinning skall ge miljoninkomster.

Enligt Anders Flodström har företag som vuxit ur KTHs mylla bara de senaste tre åren dragit in bortåt 20 miljarder. Han hade önskat att åtminstone ett par miljarder kunde ha hamnat hos KTH som bidragit till uppstarten av företagen genom löner, lokaler och utrustning.

- Lärarundantaget skulle till och med kunna vara kvar om det bara fanns andra belöningsmekanismer för universiteten. Idag belönas de inte för vad de åstadkommer i den här vägen när statliga anslag fördelas. Ett riktigt välfärdsland drar fördel av det idéflöde som finns på universiteten för att bygga upp forsknings- och innovationssystemet som skapar nya företag i Sverige, säger Anders Flodström.

Ett argument som ofta förs fram är att allt för få resultat kommersialiseras för att många forskare håller för hårt på sina patent medan andra ger bort rätten till företag de samarbetar med utan att få något igen. Storföretagen anses i sin tur, av många skäl, hålla på den här typen av patent utan att göra något av dem.

- Jag anser inte att man kan vara så kritisk. Universitetens uppgift är att forska. Många av de patent som söks där, söks under helt andra förutsättningar än de i industrin, där man måste skydda sig mot intrång och säkra den egna överlevnaden, säger Flodström.

Universitet får inte ha monopol

Enligt Per Eriksson, Vinnovas generaldirektör, är det heller inte helt sant att de stora företagen tjuvhåller på forskarpatent.

- Min erfarenhet är att de stora företagen, som Ericsson, idag är så pressade att hålla sig till sin kärnverksamhet att de inte mäktar göra något av nya idéer. Men de är villiga att dela med sig om någon annan är beredd att satsa, säger Eriksson.

En av Vinnovas uppgifter är att utveckla fungerande innovationssystem. Enligt Eriksson är det som saknas en ordentlig satsning på nyföretagande från samhällets sida. Men det är också oerhört viktigt att forskaren är med och att man får in affärsmän i verksamheten för att lyckas anser han.

- Det skulle aldrig fungera att ge universiteten monopol, det måste finnas alternativ. Och vill man ta bort lärarundantaget så stupar det mesta på just det, säger Per Eriksson.

Lärarundantaget hindrar heller inte universiteten från att få del av eventuella vinster redan nu:

- Lärarundantaget går att avtala bort, genom anställningsavtal, lokala eller nationella kollektivavtal, förklarar Claes Sandgren.

Enligt KTHs rektor Anders Flodström är det dock inte så enkelt. Han menar att forskare lätt avskriver sig patenträtten om ett företag som är på väg att ge stora anslag till forskningen hotar att dra sig ur om de inte får äganderätten till eventuella kommersiella produkter.

- Även om det är teoretiskt möjligt skulle ingen skriva på ett anställningsavtal där en rektor krävde något sådant. Universitetets resurser anses som självklara, säger Anders Flodström.

Lärarundantaget viktig morot

Enligt såväl forskare som riskkapitalister är det tack vare lärarundantaget som över huvud taget några forskningsresultat kommersialiseras.

- Det är lärarundantaget som gör det mödan värt att starta och driva ett framgångsrikt företag, säger Svante Carlsson, professorn och grundaren av Effnet, numera affärsängel som återinvesterar de pengar han tjänat, i att hjälpa igång andra företag.

- Som riskfinansiär måste man ha entreprenörens totala engagemang för att våga gå in i ett projekt. Chanserna för det är större om forskaren själv äger de intellektuella rättigheterna. Om universiteten ska få en större roll krävs ändå folk som kan sina jobb och som har egna incitament för att lyckas. Det har jag tyvärr inte sett mycket av i de försök som gjorts i offentliga sektorns regi, säger affärsängeln Svante Carlsson.

- För att lyckas krävs tre saker; en bra idé som går att kommersialisera, kapital och ett bra management, berättar han.

Enligt Svante Carlsson har det inte funnits någon tradition att kommersialisera forskningsresultat inom den akademiska världen, något han tror har vänt de senaste åren.

- Under IT-boomen uppstod ett trendbrott som gjorde att fler såg möjligheten att tjäna pengar på sina idéer, säger Svante Carlsson.

Men varför tar då inte fler forskare steget? Svante Carlsson säger att forskarna måste lära sig att se vad som är kommersiellt gångbart.

- Dessutom gäller det att de kan få fram budskapet till dom som sitter på kulorna, säger Svante Carlsson.

- Och de måste känna att de inte tar någon jätterisk, utan har möjlighet att återvända till universitetet. Att starta ett företag kostar en enorm ansträngning, ont i magen. Man hamnar efter forskningsfronten och det krävs en hel del för att komma ifatt igen. Det måste helt enkelt vara värt det, säger Svante Carlsson.

Erika Ingvald