Från årsskiftet ska en ny och strängare standard för EMC träda i kraft. Men övergången är anhopad med frågor.

Meningsskiljaktigheter i tolkningen har lett till att myndigheterna idag inte vet när de hårdare reglerna kan komma att gälla.


Den nya standarden tvingar tillverkare av el- och elektronikprodukter att från årsskiftet anpassa sina produkter till de strängare kraven. Standarden ställer krav på EMC, elektromagnetisk kompatibilitet, för att säkerställa att olika apparater kan fungera tillsammans utan att störa varandra.

Den nya standarden ingår i EUs EMC-direktiv för CE-märkning. Den började gälla 1 januari 1996 och löper parallellt med den gamla under en övergångsperiod fram till 1 januari 2001. Under denna tid gäller både den nya och den gamla standarden, så att tillverkare av elektrisk och elektronisk utrustning ska få tid att anpassa sina produkter till den nya standarden. Så långt är allt klart och otvetydigt.



Ingen vet när kraven införs


I den nya standarden finns ett avsnitt som ska utöka mängden produkter som berörs av EMC-direktivet i framtiden. Förvirringen började när detta avsnitt skulle fastställas. Under ett möte på Cenelec, den europeiska organisationen för el- och elektronikstandardisering, lyckades inte deltagarna komma överens om hur avsnittet ska tolkas.

Industrins representanter har tolkat beslutet som att det borde gälla från 1 januari 2005, fyra år efter att övergångsperioden upphör. Andra inom de tekniska kommittéerna i EU har tolkat det som om det ska gälla från 1 juli 2000, fyra år efter att beslutet togs. Ännu är det inte klart när utökningen kan börja gälla.

- Formuleringen är oklar, vilket har gett utrymme för tolkningsfrihet. Diskussionen om utökningen har blivit rörig och förknippad med en viss förvirring, vilket verkligen är beklagligt, säger Magnus Axelsson, handläggare på Elsäkerhetsverket.

Osäkerheten gäller inte bara när utökningen ska ske. Kritikerna har även ifrågasatt vilka produkter som standarden bör omfatta. På senare tid har det höjts en del röster, främst inom IT-industrin, som anser att den nya standarden är för hård och att anpassningen ställer orimligt höga krav.



Industrin vill ha lägre krav


Dessa företag tycker i stället att reglerna borde bli mindre omfattande. De har därför utarbetat ett tillägg till standarden som i stort innebär att professionell utrustning som datorer, faxar och kopiatorer från och med 1 juli 2001 inte skulle omfattas av EMC-direktivet.

Förslaget ska diskuteras på ett Cenelecmöte i september och sedan snabbbehandlas. Ett slutgiltigt beslut tas sedan av EU-kommissionen.

Innan förslaget är behandlat kommer utökningen av de produkter som berörs av standarden att läggas på is. Lars-Olov Johansson, sekreterare i Tekniska Kommittén EMC, anser att klagomålen i vissa fall är förståeliga, men i de flesta fall är omotiverade:

- Självklart är det en kostnadsfråga för företagen. De har dock haft fyra och ett halvt år på sig att påverka och anpassa sina produkter efter den nya standarden. Anpassningen berör dessutom alla företag lika.

Många svenska företag har kommit långt i sitt arbete med att anpassa sina produkter till den nya standarden. Roland Timgren, projektledare inom elektronik på Electrolux, säger att Electrolux i dagsläget inte har några större problem att uppfylla kraven i den nya standarden.

Han tror dock att det kommer bli svårare i framtiden, i takt med att smarta hushållsprodukter med mer avancerad elektronik kommer att bli allt vanligare.

På ABB Corporate Research uppger utvecklingschef Ove Albertsson att företaget sedan länge anpassar sin produktion till den nya standarden, men medger att det finns en viss risk att man inte kommer att hinna med att anpassa alla produkter innan årsskiftet.

Lars-Olov Johansson tror att konsekvenserna blir negativa om de strängare föreskrifterna tas bort:

- En återgång till mindre omfattande krav skulle inte bara vara orättvis mot de företag som faktiskt har anpassat sin produktion till den nya strängare standarden, säger han.

- Det skulle även ge signaler om att det lönar sig att vänta så länge som möjligt, för att sedan börja protestera och säga att anpassningen inte är möjlig att genomföra.

Enligt honom så underminerar man dessutom trovärdigheten för kommande standardiseringskrav om man först kräver att en förändring måste ske och sedan tar tillbaka kravet i sista stund när vissa inte vill gå med på förändringarna.



"bedrövlig information"


På många företag verkar kritiken mer röra informationen om standardens innebörd.

- Vi har kommit långt med vår anpassning och tar seriöst på frågan. Däremot så anser vi att informationen om vad som gäller för den nya standarden och hur den ska tolkas har varit bedrövligt dålig, säger Jan Ancker, försäljnings- och marknadschef på kraftaggregatföretaget Powerbox.

På Elsäkerhetsverket, som ska informera om vilka lagar och bestämmelser som gäller, menar man att ansvaret i stor utsträckning ligger på den enskilde tillverkaren.

- Att hålla sig informerad om vilka regler som påverkar ett företag eller hur man sen ska gå tillväga för att anpassa sin tillverkning efter dessa, är företagets eget ansvar, säger Magnus Axelsson.

Lisa Ringström



Ska skydda elnätet


Den nya standarden, EN 61 000-3-2, har införts för att reducera störningar och överbelastning på det allmänna elnätet genom att minska förekomster av övertoner. Mindre störningar innebär minskad risk för överhettning och nedsatt funktion hos känslig apparatur.

Den nya standarden omfattar alla elektriska och elektroniska produkter, till skillnad från den gamla, EN 60 555-2, som enbart omfattade hushållsprodukter och armaturer. Den nya standarden avser apparater med en matningsström på högst 16 A per fas och med en inmatad effekt på 75 W eller mera. Till denna standard finns ett avsnitt som innebär att standarden utökas och omfattar produkter med en inmatad effekt på 50 W eller mer, istället för 75 W.

Information om standarden finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter, bilaga 2, som kan beställas via www.elsak.se

LR