About / Advertise
Med hjälp av kvantfysik kommer halvledarnas utveckling att fortsätta i oförminskad takt. Biochipsen låter däremot vänta på sig. Det tror man i Tyskland.
• 64 Gbit DRAM år 2010.
• 16 000 Mips år 2008.
• Radikalt sänkt energiförbrukning.
• Långfristig trend mot nano- och kvantelektronik.
• Biochips tidigast år 2030.
De perspektiven målades upp vid ett internationellt symposium i München med tillverkare och användare av mikroelektroniken, arrangerat av det tyska förbundet för elektronikingenjörer VDE.
Sju hundradels mikrometer
Med hjälp av kvantfysik kommer ett 64-Gbitminne att vara färdigt år 2010. De minsta strukturerna är då 0,07 μm, mot 0,35 μm idag. Jätteklivet möjliggörs också genom att man i framtiden kan bygga tredimensionella kretsar, istället för tvådimensionellt som idag.
Vad gäller processorer anses trenden med fördubblad kapacitet vartannat år hålla i sig. Det innebär storleksordningen 16 000 MIPS år 2008, en nivå som möjliggör flimmerfri överföring av högskarpa TV-bilder.
En enda elektron
Om det isolerande skiktet i en transistor är mindre än 10 nm bryter elektronerna genom skiktet. Sådana kvantfysikaliska effekter kan utnyttjas för att skapa helt nya komponentgenerationer.
En koppling som idag involverar en halv miljon elektroner klaras år 2010 av tio stycken - teoretiskt av en enda elektron. Detta innebär bland mycket annat radikalt minskad energiförbrukning.
Biochips dröjer länge
Att konstruktionsprogramvaran måste förbättras, liksom att fler funktioner måste in på samma chips är knappast någon överraskning. Inte heller att multichipmoduler kommer att bli vanligare.
Däremot tvekar den tyska organisationen när det gäller så kallade biochips, som man tror låter vänta på sig. Tankarna på att låta organiska molekyler ersätta kristallfysiken är förvisso svindlande. Men ingen vet om den "aromatiska elektroniken", exempelvis bensol, duger för att bygga stabila kretsar med.
Tidigast år 2030 finns det biologiska halvledare, trodde de i Tyskland samlade experterna.
LARS-GUNNAR LARSSON
