About / Advertise
Den första ansökningsomgången för IT-projekt utlystes i mitten av mars. Presumtiva deltagare har nu tre månader på sig att skriva sina ansökningar.
Svenska företag och högskolor är på väg att komma ikapp sina europeiska kollegor i fråga om deltagande i EU-gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt på IT- området. Det svenska deltagandet motsvarade under 1998 det europeiska genomsnittet. Det berättar Karl-Einar Sjödin på Nutek, som just nu har bråda dagar med att informera om EUs femte finansieringsomgång.
- Att döma av intresset inför det femte ramprogrammet kommer många fler att delta framledes, tilllägger han.
EUs femte ramprogram invigdes formellt med buller och bång i slutet av februari. En tvådagars konferens i Essen lockade över 4 000 deltagare från fler än 60 länder, vilket
i officiella EU-kommunikéer ses som bevis för forskningsprogrammens uppskattning i världen. Och med en budget på totalt 14,96 miljarder euro ska EU-forskningen under de kommande fyra åren fortsätta att imponera på resten av världen.
Resultatet är det viktiga
En ny anda ska dock, enligt EU-kommissionären Edith Cresson, råda i det nya ramprogrammet. Forskningen ska bli mer resultatinriktad. Projekt som bara är till för sin egen skull får stryka på foten för projekt som har en mer holistisk syn på problemlösning genom att inrikta sig på en total lösning snarare än en isolerad forskningsdel. Presumtiva deltagare bör alltså utreda frågan om möjliga tillämpningar innan man ansöker om forskningsstöd.
Ramprogrammet, som utarbetats under drygt två år, är därför fokuserat kring 23 nyckelfrågor uppdelade på fyra temaprogram: livskvalitetprogrammet, informationssamhällsprogrammet, industritillväxtprogrammet samt energi- och miljöprogrammet. Nyckelfrågor inom informationssamhällsprogrammet är:
* system och tjänster för medborgarna
* nya metoder för arbete och elektronisk handel
* innehåll och verktyg för multimedia
* nödvändiga tekniker och infrastrukturer.
Det nya informationssamhällsprogrammet, som sammanför tidigare aktiviteter inom Esprit-, telematik- och ACTS-programmen, har en budget på 3,6 miljarder euro. Merparten av budgeten, över 80 procent, ska gå till projekt inom nyckelfrågorna, medan resterande del är öronmärkt för grundforskning. Detta gäller alla fyra temaprogrammen.
För elektronikområdet är givetvis inte bara IT-programmet aktuellt. Innovativa produkter och processer är exempelvis ett nyckelområde inom industritillväxtprogrammet. Dessutom har ramprogrammet tre horisontella program, som gäller alla nyckelområden: ett som siktar till att stödja EU-forskningens internationella roll, ett för stöd av den mänskliga forskningspotentialen, det vill säga forskare och forskningsutbyten, samt ett som ger stöd till små och mellanstora företag som vill delta i FoU-projekten.
Enligt EUs programmakare är små och medelstora företag särskilt viktiga eftersom de representerar en sektor som dels skapar flest nya jobb, dels är den främsta innovationskällan i Europa. Över 12 000 små och medelstora företag deltog i projekt under det fjärde ramprogrammet, vilket var en fördubbling jämfört med föregående ramprogram.
Ny omgång till hösten
- Företagsdeltagandet är svagare i Sverige än i övriga EU-länder. Men det har till viss del sin förklaring i att forskningen och utvecklingen i högre grad än i andra länder är universitets- och högskolebaserad, säger Karl-Einar Sjödin.
I mitten av mars utlystes alltså den första ansökningsomgången för projekt inom ramprogrammet. De som vill delta har nu knappt tre månader på sig att skriva sin ansökan. Men loppet är inte kört för den som inte hinner med denna gång.
- I höst kommer en ny ansökningsomgång. Ansökningstillfällen kommer troligen att ges vår och höst under de kommande fyra åren, säger Karl-Einar Sjödin.
Gittan Cedervall
Kontakta Nutek
Nutek och Karl-Einar Sjödin hör till de som kan kontaktas för mer information och stöd inför en ansökan. Svenska EU/FoU-rådet har också en informationsrik hemsida, www.eufou.se, med länkar till ramprogrammets och Cordis hemsidor, där ytterligare assistans ges.
Samarbete ger utdelning
- Femton års samarbete inom forskning och utveckling i Europa har gett utdelning i form av en 13-procentig andel av världsmarknaden för halvledare.
Så sa Jürgen Knorr, ordförande för Eurekas halvledarsatsning Medea, i ett tal nyligen. Medea-generalen tillskriver alltså gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt äran för ökningen av den europeiska marknadsandelen från 8 till 13 procent. Dock varnade han också i sitt tal för att slå sig till ro.
- Nya utmaningar väntar halvledarindustrin, som måste omvärdera sin affärside, sin produktportfölj och sin värdekedja, sa han.
Bara genom att göra detta kan Europa minska sitt nuvarande handelsunderskott för IT-produkter. Enligt Jürgen Knorr kommer nämligen IT att erbjuda flest nya arbetstillfällen i Europa, år 2010 väntas exempelvis hälften av alla tyskar som arbetar vara sysselsatta inom IT-sektorn.
En förutsättning är dock att europeiska företag når global konkurrenskraft. Den tid det tar för forskningen - speciellt på halvledarområdet - att omsättas i produkter måste därför kortas väsentligt, anser Medeas ordförande.
Gittan cedervall
