EU utreder möjligheterna att beskatta Internettrafiken. Men kritiken är inte nådig mot de förslag som hittills lagts fram.
Med Internet går det att undvika en hel del skatter. Internet reducerar därmed skattebasen för Europas länder. Följaktligen bör Internetanvändning beskattas.
Ungefär så går resonemanget bakom EUs förslag på en "Bit Tax", alltså en skatt på dataöverföring i allmänhet och Internet i synnerhet.
De första tankarna på en Internetskatt dök upp i en rapport från en grupp kallad High Level Ezpert Group, HLEG, publicerad i december förra året. Trots att bara tio rader i denna hundrasidiga rapport behandlade frågan så har gruppens ordförande, belgaren Luc Soete, sedan dess fått ta emot en ständigt ökande storm av invändningar.
Luc Soete försvarar sig dock ståndaktigt.
- Vi går från industrisamhället
till kommunikationssamhället. Då måste skattesystemet följa utvecklingen och omfatta inte bara materiella varor utan även virtuella varor och tjänster, säger han.
Stormen av klagomål tar han lätt på. Han säger att flera av de officiella remissvaren varit positiva. Exempelvis vill den belgiska regeringen införa skatten omedelbart.
Verklighet tidigast 1998Hans personliga e-post och brevskörd har dock innehållit flera obehagliga meddelanden med hot mot hans person om han inte håller fingrarna borta från Internet.
- Det visar bara att folk läser tidningar och inte EU-rapporter, konstaterar han.
Utredningen går vidare trots proteststormen. Enligt uppgift lär ett mer konkret förslag från HLEG komma fram någon gång mot slutet av året. Detta förslag ska sedan behandlas av generaldirektorat V under 1997. Det innebär att Internetskatten kan bli verklighet tidigast 1998.
Spekulationerna om hur EU tekniskt tänkt sig att genomföra skatten har florerat i internationell press. En tanke skulle vara att sätta en "bitmätare" på varje modem som räknar hur många bitar som överförs till och från varje burk. Denna lösning anses dock av många analytiker som praktiskt ogenomförbar. En annan tanke är att beskatta Internetabonnemang, något som naturligtvis upprör operatörerna.
Bryssel beskattar skärmarEU är inte ensamt i världen om att se den växande Internettrafiken som en möjlig skattekälla. Regeringarna i Kanada och Australien lär enligt obekräftade uppgifter ha liknande tankar.
Även flera amerikanska delstater utreder saken. Florida har kommit längst - där har man till och med offentliggjort sina idéer. De ansvariga där har mötts av lika starka protester som Luc Soete fått motta i Europa.
I EU-huvudstaden Bryssel finns för övrigt sedan en tid tillbaka en liknande skatt, på dataskärmar. Varje innehavare av en dataskärm måste betala en summa motsvarande ungefär 200 kronor per år till staden. Totalt inbringar denna skatt åtta miljoner kronor till Bryssel, vilket gläder borgmästaren och tillika skattens upphovsman Francois-Xavier de Donna.
Adam Edström