Ericssons miljardprojekt för ATM har bantats rejält. Fokus har ändrats från stora system till små. Men Ericssons tekniske direktör Håkan Jansson tänker inte i termer av misslyckande.

- Det är inget fiasko. Det är en kursändring, slår han fast.

De nedlagda ATM-projekten inom Ericsson Utvecklings AB - EUA - före detta Ellemtel, är inget fiasko. Det menar Håkan Jansson, koncernens tekniske direktör och tillika styrelseordförande i EUA. Han har över huvud taget inte tänkt i termer av misslyckande.

- Grundidéerna, konceptet och systemet finns kvar. Vi har bara ändrat kursen för produktframtagningen, inget annat.

- Vi siktar helt enkelt på att ta fram de produkter som marknaden vill ha.

Det låter så enkelt när Håkan Jansson beskriver beslutet att tills vidare överge AXE-N, det interna arbetsnamnet på ATM-växeln. Det är ändå utveckling för miljarder kronor som nu lagts "i malpåse" för att använda hans egna ord. Varför bromsade ingen tidigare?

Håkan Jansson ser faktiskt en smula besvärad ut över den frågan.

- Med facit i hand är det lätt att säga att vi borde ha ändrat kursen tidigare. Men faktum är att vi inte hade tillräckligt beslutsunderlag förrän någon vecka innan vi gick ut med beskedet till de anställda.

- All utveckling är förknippad med lärande. Miljarderna till

ATM-utvecklingen är väl investerade lärpengar. Alla projekt råkar ut för bakslag, säger han.

Och på den punkten talar han av erfarenhet. Efter ett kvartssekel i koncernen, med chefsuppdrag för utveckling inom såväl publik telekom som mobiltelefoni, så har han varit med om både med- och motgångar.

- Av alla stora projekt är det nog bara GSM och vår mobiltelefoni i Japan som inte råkat ut för den här typen av problem, berättar han.

Han tror också att rabaldret runt AXE-N inte nått samma styrka om liknande bakslag drabbat något annat Ericssonbolag. Håkan Jansson menar att EUA av historiska skäl har ögonen på sig på ett särskilt sätt. På EUA utvecklades AXE- växeln, och den tidigare rollen som samägt utvecklingsbolag med Telia har gjort att medierna haft ett oproportionerligt stort intresse för denna del av koncernen.

- Men nu för tiden går ju bara några få procent av Ericssons utvecklingspengar till EUA, säger han.



Tagna på sängen av internet


Håkan Jansson vill gärna se kursändringen för ATM-projekten i ett historiskt perspektiv.

- För tio år sedan, när man började med ATM i EU-projektet Race, så trodde alla att tekniken skulle bli nästa uppgradering av den reguljära infrastrukturen.

Det var ATM som skulle göra multimedia till var mans verklighet. Men sedan tog dataindustrin över initiativet.

- Ta bara Internet. För två år sedan var det ett nästan okänt begrepp. Nu har Internetboomen gjort efterfrågan enorm på utrustning som kopplar ihop lokala nät.

- Och här, på "Cisco-marknaden" har Ericsson inte haft någon kraftfull egen utveckling.

På den punkten ska det nu bli ändring. För kursomläggningen går ut på att Ericsson målmedvetet ska satsa på små, accessnära bredbandssystem. Förutom att koppla ihop lokala nät handlar det framför allt om kabel-TV-tillämpningar.

- Den här gången tror vi oss ligga närmare marknadens svängningar.

- Vi var för tidigt ute med de ATM-produkter vi nu lagt i malpåse. Om vi ser de behoven komma igen så går det att damma av det vi har och ta fram nya produkter.

I stället för AXE-N ska Ericsson nu vidareutveckla AXE 10. Håkan Jansson drar paralleller med Volvo.

- Min pappa hade en PV444. Själv kör jag en 850. Det är väl bara namnet Volvo som är gemensamt. Dagens AXE-växel har knappast någon del gemensam med ur-AXE.

Han tror inte heller att radiosidan missgynnas av att koncernen inte lyckats ta fram den ATM-utrustning man så länge jobbat på.

- Tvärtom, på radiosidan är man överlycklig över att få loss så mycket kompetent personal till sin egen utveckling, säger han.

Det rör sig om ungefär 500 personer som nu ska flyttas från EUA, företrädesvis till Radio. Runt 200 personer blir kvar för att vidareutveckla den lovande väljaren, en av ATM-växelns huvudkomponenter.



Objektorientering svårt


Efter en timme med Håkan Jansson är man nästan böjd att tro att allt är frid och fröjd, trots att Sveriges näst största industriprojekt - efter JAS - har råkat ut för en tvärnit.

Håkan Jansson medger dock att för den enskilde konstruktör som lagt ner tusentals timmar på ett projekt så är det klart att det upplevs som ett fiasko när skapelsen bärs ner i källaren.

Han erkänner också att man underskattat svårigheterna på programmeringssidan.

- Tekniksprånget till objektorienterad programutveckling var större än förväntat.

- På hårdvarusidan var tekniksprången inte lika abrupta.

Håkan Jansson förnekar att Ericsson har någon partner på gång så att problemet kan lösas på samma sätt som kring SDH, där man slöt avtal med Marconi när de egna produkterna inte kom fram i tid.

- Hade vi ett sådant nästan färdigt avtal i bakfickan skulle jag definitivt inte tala om det nu, skrattar han.

Adam Edström