Miljökraven i elektronikbranschen går som katten på råttan och råttan på repet från kunder till leverantörer. De gör dock halt vid leverantörer av utrustning.

Benzotriazole, ISO 14001, blyfri lodpasta och källsortering är några begrepp som allt fler i elektronikindustrin får anledning att fundera över. Under det senaste året har något av en frågetävling startat inom elektronikbranschen, där alla som köper något frågar alla som säljer något om var de befinner sig i miljöarbetet.

De stora, Ericsson, ABB, Siemens med flera går i täten. De är i sin tur drivna av sina kunder, som kan vara teleoperatörer, energibolag, biltillverkare eller offentliga förvaltningar. Alla är de på jakt efter miljöanpassade produkter och en egen miljöprofil, och alla har de ställt miljöfrågor till sina underleverantörer.

Som exempel kräver Banverket att "leverantören ska kunna upprätta en miljövarudeklaration innehållande förekomst av miljöfarliga ämnen, energiförbrukning, grad av återvinningsbarhet samt anvisning för demontering och tillvaratagande". (Dessa krav hindrade förvisso inte katastrofen i Hallandsåsen.)



Krav föder krav


Esab Welding Equipment är ett företag som levererar utrustning till Banverket. Kraven därifrån gör att Esab i sin tur kräver av sina underleverantörer att dessa upprättar en deklaration av miljöfarliga ämnen, vilka råmaterial som ingår i leveranserna och hur mycket energi de förbrukat vid tillverkningen.

- Om vi rensat bort miljöfarlig ämnen från produkter så vill vi veta att vi inte får in dem från våra leverantörer, säger Rolf Andersson, miljöansvarig på företaget.

Kraven går vidare ner i kedjan, till legotillverkarna. Alla legotillverkare som Elektroniktidningen talat med, från stora Flextronics till lilla Gelab Elektronik, har haft kunder som hört av sig om miljön. Och alla har tänkt på miljön på något sätt.

Någon nöjer sig med källsortering, andra har bytt ut miljöfarliga rengöringsmedel mot vattenbaserade eller valt produktionsmetoder som inte kräver tvättning.

Ingen har ännu infört ISO 14000, men några har mer eller mindre bestämda planer på att göra det.



Miljökrav stjälper inte affärer


Men frågan är hur starka krav företagen egentligen ställer på varandra. Ingen har rapporterat om att en affär frusit inne enbart för miljöns skull. Kanske beror det på att när en stor kund frågar så svarar man som kunden vill:

- Vi har inte stött på någon som inte gjort som vi rekommenderat, säger Kjell Alkemar miljöchef på svenska Siemens.

Men det kan också vara så att branschen är i frågestadiet, det är inte riktigt dags att handla. Mats Olov Hedblom, miljöchef på Ericsson sammanfattar läget:

- Branschen är mogen för mer drastiska steg fram emot år 1999 eller 2000.

Kanske kommer då även leverantörer av utrustning att finnas med i miljökedjan, för idag är det få som kräver några miljöinsatser av dem som levererar maskinerna. De ska givetvis kunna leverera de processer som behövs för miljöanpassad produktion - till exempel lödning som inte kräver miljöfarliga rengöringsmedel - men det är sällan eller aldrig tal om något ISO 14000, om utsläpp, eller att leverantörerna själva ska kunna föreslå några miljölösningar.



Har aldrig hört miljökrav


På LIF-produkter som marknadsför ugnar för omsmältningslödning med mera får Jan- Erik Säker frågan om kunderna ställer miljökrav:

- Nej, nej, nej. Jag har aldrig hört ett miljökrav, aldrig någonsin. Man måste ha sunt förnuft med i bilden.

Företaget har 60 anställda och säljer utrustning som köps från Japan, USA och Europa. Att ställa krav på LIF påverkar knappast det stora utländska tillverkarna. Men om det kommer krav från flera marknader så lär det få effekt på LIFs leverantörer också, det vill säga på tillverkarna av utrustning.

Miljöfrågan är global, och svenska företag är inte de enda som miljöanpassar. Förmodligen ligger japanerna före eftersom de förmodligen planerar att använda miljö som konkurrensmedel, tror Jan Westerhammar som arbetar med miljö på Flextronics och tidigare på Ericsson.

I vilket fall som helst så blir miljöfrågorna viktigare eftersom mer och mer elektronik kommer ut på marknaden och ställer till problem. De stora företagen satsar på att slippa bli nästa Skanska, för att istället bli "en ädel länk i kedjan" med Mats Olov Hedbloms ord.

Naturskyddsföreningen ska också intressera sig mer för elektronik, rapporterar Christina Carlsson från föreningens Göteborgskansli.

Och det politiska trycket mot elektroniken ökar. Bly blir kanske förbjudet, tror Jan Westerhammar. Att det blir producentansvar räknar de flesta med, även om lagförslaget blivit fördröjt på miljödepartementet. Den som är klok tar med framtida beslut i konstruktionerna menar Rolf Andersson på Esab:

- Våra maskiner är ju långlivade och då är det bra om vi slipper ändra konstruktionen för att det kommer en ny lag.

Kerstin Lundell