Hammarö kommun i Värmland har gått över till ett trådlöst nät för datatrafiken. Nätet utnyttjar den nya europeiska standarden för 2,4 GHz.

Hammarö kommun hör till de första användarna av trådlösa datanät. Kommunens skolor, dagis, tekniska verk och andra hämtar nu sina filer från centraldatorerna i kommunhuset med hjälp av nätet. Där finns de kraftfullaste bokföringsprogrammen, de senaste uppgifterna om antalet sexåringar i kvarteret och annat som är opraktiskt att lagra decentraliserat.

För ett knappt år sedan fick de som behövde komma åt centralt lagrade data anlita Telias ISDN-anslutning på 64 kbit per sekund. För vissa överföringar var det möjligt att uppgradera till hastigheten 256 kbit per sekund.

Det gick bra till en början men behoven växte, bland annat då client-server- tillämpningar installerades. Då blev Telias förbindelser alldeles för långsamma

- Det tog tio minuter bara att starta vissa program, berättar Staffan Warmland, kommunens ADB-ansvarige.

Han och hans medarbetare började fundera på något bättre. Att installera optiska kablar kunde bli aktuellt i några fall men behovet av snabbare datakommunikation var akut. Därför var kommunen snabbt framme när tekniken för bredband via radiolänk dök upp i Sverige. För drygt 100 000 kronor fick man ett fungerande trådlöst nät, med lite rabatt som tack för att den ställde upp som pilotprojekt.

Normalt är det trådlösa nätet tänkt för betydligt kortare avstånd än de tre kilometrarna mellan Hammarö kommunhus och en av skolorna. Den maximala uteffekten är begränsad till 100 mW, så för att klara avstånden används parabolantenner istället för vanliga rundstrålande antenner.

Men radiotrafiken dämpas lätt. När parabolantennerna på kommunhuset och skolans tak provades ut, visade det sig att det fanns för mycket träd och annat i vägen.

Men med en extra länk kopplad till parabolantenn på vattentornet, 75 meter över marken, ovanför kyrktorn och trädtoppar, gick det bättre.



Europeisk standard


Trådlösa datanät har funnits många år i USA. Problemet har varit att de utnyttjade 900 MHz, samma frekvens som vi européer använder för mobiltelefoni. Men efter det att en gemensam europeisk standard för 2,4 GHz blev klar för ett drygt år sedan har tekniken blivit betydligt mer intressant.

Installationen i Hammarö har gjorts av Swedish Radio Supply som representerar amerikanska Aironet. Företagets radiobaserade nät introducerades i Sverige för ett år sedan. En handfull installationer finns nu i landet .

Swedish Radio Supply provar bland annat systemet i sitt eget kontor i Karlstad. Här används Aironet först och främst för att skapa ett trådlöst lokalt nät. Det går att promenera omkring i huset och koppla upp sig till datanätet från en dator med radiomodem.

- Hade huset haft rörliga bilder i någon dator, hade de också kunnat hämtats via det trådlösa nätet, berättar Anders Tärnbrant, som nyligen anställts för att ta hand om det trådlösa nätet.

För att ansluta datorerna till det trådlösa nätet behövs en antenn och ett speciellt radiokort för cirka 6 000 kronor.



Täcker cirka 50 meter


Dessutom behövs en eller flera "accesspunkter" som kostar 15 000 till 25 000 kronor. Accesspunkterna fungerar som en basstation och täcker en yta på cirka 50 meters radie, men de tjänar också som en brygga mellan det trådlösa nätet och ett eventuellt fast nät i huset.

Ett trådlöst nät kan var uppbyggt med flera accesspunkter, vardera med en kapacitet på 2 Mbit/s. Men ju fler användare som är anslutna till varje accesspunkt desto långsammare upplevs nätet.

- Men nätet är inte jämförbart med ett fast installerat Ethernet vad gäller förhållandet pris-prestanda, menar Anders Tärnbrant.

Däremot passar trådlösa nät mycket bra i K-märkta hus där man inte får borra i väggarna för kabel, från fartyg till land, vid inventeringar av lager eller skog då bärbara datorer används, liksom på industriområden.

Kerstin Lundell



IEEE undviker kollisioner på nätet


Ingenjörsorganisationen IEEE håller på att utarbeta en standard för trådlösa nät, både radio- och IR-nät.

Standarden 802.11 beskriver i stort sett ett trådlöst Ethernet, men med vissa viktiga skillnader. Till exempel är överföringskapaciteten begränsad till 2 Mbit/s.

En annan detalj är hanteringen av kollisioner. Ethernets kollisionsdetektering bygger på att ett nätkort samtidigt som det sänder data lyssnar på ledningen. Hörs någonting som kortet inte har sänt självt har en kollision inträffat och verksamheten läggs ner under några millisekunder.

En radiosändare kan inte lyssna samtidigt som den sänder, och därför var IEEE tvunget att modifiera algoritmen. Resultatet blev CSMA/CA, där CA står för "collision avoidance". I korthet fungerar den genom att kräva att mottagande enhet kvitterar alla datapaket. Uteblir kvittensen antar sändaren att en kollision har inträffat och sänder om paketet.

Arbetet med 802.11 inleddes för fem år sedan, och det innebär att när den till sist blir klar har den hunnit bli omodern på åtminstone två punkter. För det första är 2 Mbit per sekund för lite när tillverkarna börjar tala om 10 Mbit, för det andra säger den ingenting om hur datorer ska kunna flytta mellan nätsegment ("roaming") utan att tappa förbindelsen med nätet.

Lennart Pettersson

Författaren är reporter på Datateknik