Elektroingenjörer tjänar bäst av alla ingenjörer. De är mycket nöjda med sin lön. De som bor i Stockholm får mest i lönekuvertet. Dessutom lönar sig erfarenhet. Och man vinner på att ta på sig mera ansvar och att byta arbetsgivare.

Bygger på 7 000 svar

CF bygger sin statistik på en löneenkät som varje år skickas ut till alla yrkesverksamma medlemmar.

I CFs senaste enkät, som skickades ut vid årsskiftet 2000-2001, svarade 70 procent. Av dem var knappt 7 000 elektroingenjörer från den privata sektorn.

I Elektroniktidningens egen enkät, som presenterades i nummer 6 i år, tillfrågades i februari 210 personer slumpmässigt utvalda bland de drygt 5 000 medlemmarna i SER, Sveriges Elektro- och Dataingenjörers Riksförening. 161 svarade vilket ger en svarsfrekvens på 75 procent. Det stora flertalet var privatanställda.

Trots det lilla antalet tillfrågade gav vår enkät statistiskt säkerställda resultat. Intressant nog följer den tydligt samma trender som CFs, även om CFs självklart är oerhört mycket noggrannare.

En annan skillnad är att Elektroniktidningen frågar om månadslön under året som gått och att CF väljer att fråga om decemberlönen eftersom de flesta företag då hunnit bli klara med lönerevisionen.

- Det fångar hela året, om man bytt jobb eller befattning, på bästa sättet, säger Lena Janzon, statistiker på CF.

- På hösten kompletterar vi enkäten med stickprovsundersökningar, framför allt för att göra prognoser. Visst är det intressant att veta hur man ligger till jämfört med andra det innevarande året, men det som är verkligt viktigt är ju att veta hur man ska lägga sig i löneförhandlingarna till nästa år. Det är en service till medlemmarna inför nästa förhandling, säger Lena Janzon.

Enligt CFs statistik har löneökningen för elektroingenjörerna som grupp, nivåhöjningen, varit 7,7 procent från december 1999 till december 2000. Motsvarande siffra för alla privatanställda civilingenjörer var 6,5 procent.

Under samma tidsperiod var den individuella procentuella löneökningen bland elektroingenjörerna i medeltal 11,5 procent, detsamma som för övriga privatanställda ingenjörer i landet.

I vår egen enkät låg genomsnittslönen för elektroingenjörer på 34 300 kronor vilket är lägre än vad CFs statistik visar. Våra egna siffror är generellt sett lägre och en orsak kan vara att vi i år fångade väldigt
få högre chefer i vårt slumpmässiga urval.

CFs medellön för elektroingenjören är 38 700 kronor i månaden, 2500 kronor mer än för den genomsnittlige civilingenjören.

Att bara jämföra medelvärden mellan elektro och andra vore kanske att förenkla bilden för mycket tycker Lena Janzon:

- När man jämför gruppers löner tycker jag att man skall använda ett åldersstandardiserat medelvärde eftersom åldersstrukturen är så olika mellan till exempel chefer och ickechefer och eftersom lönenivåerna varierar så mellan olika åldersgrupper bland våra medlemmar, säger Lena Janzon på CF som tagit fram statistiken för Elektroniktidningens läsare.

Med åldersstandardisering hamnar medellönen för alla privatanställda civilingenjörer på 36 200 kronor och för elektroingenjörerna på 37 800 kronor.

Chefer tjänar 10 000 extra

Som man kan ana lönar det sig bäst att vara chef. Chefer med examensinriktning elektronik har en medellön på 46 500 kronor i CFs statistik. Projektledarnas medellön hamnar på 37 600 medan utförarna och de som sysslar med skapande arbete ligger sämst till med en medellön på 35 400 kronor. Chefernas ålders-standardiserade medellön hamnar på 46 300 kronor, projektledarnas på 38 500 och övriga på 36 800 kronor.

I Elektroniktidningens enkät fick chefer 39 200, projektledare 35 300, specialister 38 900 och övriga 31 700 kronor i genomsnitt i icke åldersstandardiserade värden; cheferna ligger mycket lågt.

Att jobba i storstadsregioner är också givande, visar CFs statistik.

I Stockholm ligger elektroingenjörernas medellön på 41 500 kronor, 5 000 högre än i övriga landet. I Göteborgs- och Malmöregionerna sammanslaget ligger medellönen på 36 700 kronor. De åldersstandardiserade medellönerna är 41 000 kronor för Stockholmsregionen, för Göteborg och Malmö 37 500 kronor och för övriga Sverige 36 300 kronor.

I Elektroniktidningens enkät ligger medellönen för Stockholm högst på 36 100, övriga landet ligger lägre.

Av CFs statistik framgår också att den som har bytt befattning under det senaste året har förmodligen gjort sig en extra hacka. Denne har en medellön på 40 572 kronor, 2 500 kronor högre än den som inte bytt. Vår enkät visade att ett jobbyte i genomsnitt ger 800 kronor mer i månaden i lön; då tittade vi på antal jobbyten sedan examen.

I den enkät Elektroniktidningen gjorde för två år sedan rapporterade vi att 45 procent hade rätt till övertidsersättning och att det kunde vara lönsamt att förhandla bort den. Dessa 45 procent jobbade i genomsnitt 14 timmars övertid i veckan medan de som saknade rätt till ersättning jobbade över 19 timmar. Idag, två år senare, sade bara 38 procent av elektronikingenjörerna att de har rätt till övertidsersättning. Dessa jobbar nu bara 12,5 timmar övertid för en genomsnittslön på 31 900 kronor medan de andra fortsätter jobba över 19 timmar per månad för 35 400 kronor.

Dessa siffror korresponderar väl med CFs siffror. I 2000 års löneenkät svarade cirka 51 procent av de privatanställda civilingenjörerna i förbundet, en tioprocentig ökning över de senaste två åren, att de inte har rätt till övertidsersättning. Och där skiljer sig inte elektroingenjörerna från övriga.

- Det låter rimligt att det blir mindre lönsamt, för när allt fler avtalar bort övertidsersättningen berörs ju i ökande omfattning icke-chefer, säger Lena Janzon.