- Vi startade i augusti förra året och har klarat oss utan att ta in riskkapital.

Det säger Anders Larsson, tidigare chef för affärsområdet fibernät på Ericsson Network Technologies. Numera är han egen företagare och störste delägare i Fiberson.

Anders Larsson var en av eldsjälarna bakom Ericssons satsning på fibertillverkning i egen regi. Anläggningen i Hudiksvall började projekteras runt millennieskiftet när det var brist på fiber. Den togs i drift våren 2002, lagom till att priserna sjönk. Sedan årsskiftet ligger fabriken i malpåse eftersom det är billigare att köpa färdig fiber än att tillverka den själv.

- Jag tyckte inte om att dra ned verksamheten. Det var roligare att starta något eget.

Så han tog ett avgångsvederlag från Ericsson tillsammans med några kollegor. Samtidigt förstår man att han som egen företagare får helt andra möjligheter att prova sina många idéer. Under vårt samtal berättar han ständigt om nya projekt som han antingen funderar på eller som han redan avfärdat.

Fiberson sitter i det hus som Ericsson byggde speciellt för tillverkningen av själva optofiberna. Dessa buntas sedan ihop till optokablar i den intilliggande kabelfabriken.

Avgångsvederlagen från Ericsson har varit en startplåt men Fiberson har tagit alla möjliga typer av uppdrag för att få inkomster. Mest är det mindre företag som velat ha hjälp med att utvärdera olika fiberoptiska tekniker men man har också varit med och projekterat för några accessnät.

TIllverkar på uppdrag
Förutom konsultverksamhet har företaget tre ben att stå på: produktion av fibersensorn till Team M2s brandvarnare, beläggning av ytskikt på tjocka specialfibrer som tillverkas av forskningsbolaget Acreo och slutligen en egenutvecklad fiberoptisk accelerometer. Den senare är dock långt ifrån en produkt medan det för de två andra delarna finns färdiga produktionslinor.

- Vi har tagit på oss tillverkningsansvaret för sensorn till brandvarnaren men vi ska också hjälpa till att marknadsföra den och kanske också att installera den.

Brandvarnaren utvecklades för ungefär tio på sedan på Ericsson men köptes ut 1997 av några intresserade när Ericsson lade ner. Sedan har den fört en tynande tillvaro men nu är en ny centralenhet färdig och det finns en installation i Gävle och en i Göteborg.

Brandvarnaren bygger på pulsekoteknik vilket innebär att en ljuspuls skickas ut och sedan kan man av ekot utläsa var längs fibern som larmet kommit. Det beror på att värmen deformerar fibern något vilket skapar ett eko. Se Elektroniktidningen nr 16/2001 och 11/ 2002.

- Det finns två installationer i Gävle och Göteborg. Nu ska vi försöka hjälpa till så att det blir lite fart på försäljningen.

Ytbeläggningslinan för tjock fiber blev klar i mars och den andra linan för att tillverka sensorn till brandvarnaren är också på plats och fungerar.

Ytbeläggningslinan, även kallad extruderingslinan, kan användas för att till exempel lägga ett skyddande plastskikt på en fiber eller för att skapa en vaxfylld tråd. Vaxtråden är en del av sensorn till brandvarnaren. För att skapa den börjar man med att dra en kevlartråd eller glasfiber genom vaxbadet och sedan vidare genom ett munstycke för den smälta plasten. Det kan låta enkelt men hastigheten är hög och fibern går lätt av.

- Vi bromsar tråden som ska beläggas och sedan kyls skiktet av i ett långt vattenbad med olika temperaturer.

Lägger på ytterhöljet
Acreo har börjat tillverka tjock fiber i Hudiksvall och på Fiberson hoppas man få uppdraget att göra den skyddande ytbeläggningen.

- Vi använder samma tillverkningslina som skapar vaxröret till brandvarnaren för att lägga ett ytter-hölje på fibern. Det kan till exempel vara av polyimid som tål temperaturer upp till drygt 300 grader Celsius.

Tjocka glasfiber, eller fetfiber, är en ganska ny produkt. De har en diameter på mellan 0,7 till 1,65 mm och används som ljusledare. Det kan till exempel vara i en svets där man tidigare styrde laserljuset med speglar. Fibern måste då tåla effekter på storleksordningen 800 W vilket är betydligt mer än i telekomsammanhang.

- När man drar tjock fiber blir det rätt korta längder så man vill inte ha en massa spill vid ytbeläggningen.

En annan tillämpning för knippen av tjocka fibrer är att överföra ljuset från ett objektiv till en bildsensor. Det kan exempelvis vara ett endoskop som används för att titta i människokroppen. Minst lika intressant är olika industritillämpningar där man vill inspektera svåråtkomliga utrymmen.

- Jag vill att Acreo ska ta fram tjock fiber med hål i. Det vimlar av idéer på nya fiberoptiska komponenter som man skulle kunna göra av fibern.

Acreo har utrustning för att göra de så kallade preformerna. Det är tjocka glasrör som dopas eller förses med hål innan de dras ut till optofiber i ett av dragtornen.

Men den produkt Anders Larsson hoppas mest på är en fiberoptisk accelerometer. Exakt hur den fungerar vill han inte berätta:

- Den fiberoptiska sensorn är mycket känslig, säger han och stampar i golvet varvid kurvan på oscilloskopet hoppar till.

Letar samarbetspartner
Oscilloskopet ingår i den labbuppställning som visar att principen fungerar men det återstår mycket arbete till en färdig produkt. Förutom det rena utvecklingsarbetet av styrenheten måste även egenskaperna hos sensorn kartläggas.

- Vi letar efter någon att utveckla givaren tillsammans med, någon som har en tillämpning som passar.

Accelerometern skulle till exempel kunna användas för att kontinuerligt övervaka tillståndet hos ett rullager. När det börjar uppstå skador dyker det upp övertoner i frekvensspektrum. Idag finns det piezoelektriska givare för lagerövervakning som gör att service kan utföras innan det uppstår ett haveri i lagret.

- Den klarade nyhetsgranskningen så vi har lämnat in en patentansökan. För tillfället har vi en exjobbare som håller på med sensorn men jag skulle gärna vilja ha in riskkapital så att arbetet kan gå fortare.

Per Henricsson