Forskarnas uppskattning är att branschen har cirka 1000 företag med lite mer än 64 000 anställda. Drygt en tredjedel av dessa återfinns hos Ericsson. Alla företag har med säkerhet inte kommit med i kartläggningen, men forskarna bedömer ändå att den innehåller 80 till 90 procent av alla som borde vara med.
Om Ericsson är dominerande som arbetsgivare så är företaget än mer dominerande vad gäller omsättning och sticker verkligen ut vad gäller resultatet.
Totalt omsatte den hårdvarurelaterade elektronikbranschen 272 miljarder kronor år 2005. Av det stod Ericsson för 157 miljarder kronor.
Ericsson svarade för mer än 90 procent (24 miljarder kronor) av branschens samlade vinst som uppgick 26,3 miljarder år 2005. Så bortsett från telekomjätten är sektorn inte särskilt lönsam. En bidragande orsak till det är att många av de nystartade företagen mer ägnar sig åt produktutveckling än tillverkning och försäljning.
En annan slutsats i rapporten är att cirka 20 000 av branschens 64 000 anställda arbetar med trådlös kommunikationsutrustning. Datorer, kommunikationsutrustning för slutkund, generisk elektronik och industriell automation sysselsätter nästan lika många.
Ser man istället till antalet företag dominerar de som sysslar med generell elektronik stort, runt 230 företag. Näst störst är mät- och styrutrustning med knappt 140 företag, medan trådlös kommunikation kommer på tredje plats med lite drygt 100 företag.
Kartläggningen visar också att Stockholm (i praktiken Kista) dominerar stort både vad gäller antal företag och antal anställda, men även vad gäller tillämpningsområden. Det finns dock några undantag - för rymd, flyg och försvar är Göteborg dominerande på grund av Saabs närvaro. Mälardalen är stark inom industriell automation (ABB), Öresund, inklusive Lund, dominerar kommunikationsutrustning (Sony Ericsson & Ericsson Mobile Platforms) medan det som forskarna klassat som övriga Sverige är starkt inom transportteknik (Autoliv och Stoneridge).
I rapporten konstateras också att produktion är något som sker utanför Stockholm och andra storstadsområden.
Så gjordes undersökningen Forskarna på Chalmers, som genomförde kartläggningen i fjol på Vinnovas uppdrag, startade med en bruttolista på 1660 företag. Den reducerades till 830 företag som sysslar med hårdvara. Företagen har brutits upp i 890 enheter. Bland annat har Ericsson delats upp i ett antal mindre delar. För varje företag och varje enhet har man bland annat samlat in data om antal anställda, omsättning, vinst, FoU-investeringar och lokaliseringsort. Forskarna har också lagt ner ett stort arbete på att klassificera företagen efter vilken typ av produkt eller tjänst de erbjuder. Man har använt Svensk Näringslivsindelning, SNI, för att klassificera företagen. Forskarna konstaterar dock att kodningen har sina brister utan förbiser cirka 35 procent av företagen beroende på ett de ”klassas fel”. En annan kommentar är att klassificeringen pekar ut ytterst få företag som mikro- och nanoelektronikföretag. Det gäller till exempel Ericsson Mobile Platsforms som är landets största asichus men som klassas som ”kommunikationsutrustning för slutkund”. Forskarna har också sorterat in företagen i en värdekedja med sex nivåer: 1. Utveckling utan egen tillverkning/montering 2. Utveckling med egen tillverkning/montering 3. Tillverkning/monteringsanläggning 4. Legotillverkning/montering 5. Konsult 6. Marknadsföring/försäljning |