Halvledarmaterialet grafen är hett i dagens forskarvärld. Nu går årets Nobelpris i fysik till de två forskarna Andre Geim och Konstantin Novoselov som för sex år sedan lyckades skapa den första atomtjocka flagan kol, eller grafen.
Grafen byggs upp av ett enda lager kolatomer i ett vaxkakeliknande mönster. Det är den tunnaste och samtidigt starkaste formen av kol, men samtidigt ett halvledarmaterial som har hundra gånger högre elektronmobilitet än kisel och ledar värme bättre än alla andra kända material. Det är dock mycket svårt att skala grafen eftersom det handlar om ett atomlager. Flera atomlager ger grafit.
Nu prisas det två ryska fysikerna Andre Geim och Konstantin Novoselev för sitt arbeta att skapat den första mikroflagan av det nya materialet med hjälp av en bit tejp. Det två har arbetat tillsammans under många år. Först arbetade Konstantin Novoselov med Andre Geim som doktorand i Nederländerna, sedan följde han Geim till Storbritannien. Idag är båda professorer och bedriver sin forskning vid universitetet i Manchester.
Grafen har inte bara enastående egenskaper utan tros också kunna få stor betydelse i framtida tillämpningar, exempelvis i snabb elektronik, solceller, displayer och olika typer av sensorer.
Halvledargiganterna Intel och IBM är två aktörer som hittills lagt stora resurser på att utveckla materialet.