Svensk robotforskning vill in på Foxconn

Forskare vid Lunds tekniska högskola arbetar nu med att tillföra robotar mänsklig egenskaper, som känsel och finmotorik. Deras forskning påstås passa ABB:s tvåarmade konceptrobot Frida särskilt väl – en robot som det spekuleras i att världens största kontraktstillverkare, Foxconn, tänker använda.

I somras blev det känt att världens största kontraktstillverkare, Foxconn, planerar att skaffa en miljon monteringsrobotar för att ersätta arbetarna (länk) som idag bland annat tillverkar Apples iPhone och iPad, Sony Playstation samt datorer åt Dell och HP.

Om robotarna blir egenutvecklade skapelser eller inte är ännu oklart. Däremot spekuleras det i att ABB:s konceptrobot Frida ska användas av Foxconn, liksaså är Pi4 Workerbot från tyska Fraunhoferinstitutet en annan intressant kandidat.

Om ABB:S Frida – Friendly Robot for Industrial Dual-arm Assembly – väljs kommer sannolikt teknik som just nu utvecklas av LTH-forskare också att hamna i Foxconns kinesiska fabriker så småningom.

– Det är en tvåarmad robot som kan jobba tillsammans med människor på ett flexibelt sätt. Med våra nya sensorer och styrprogramvara skulle den kunna ta över många av de monteringsjobb som idag utförs av människor, säger Klas Nilsson, docent i datavetenskap på LTH, till Lunds universitets magasin.

Om några år hoppas Klas Nilsson och hans kollegor kunna visa upp teknik som tillför roboten känsel och förbättrad rörelseförmåga samt sedan kopplar dessa till den utpräglat mänskliga förmågan att lära utifrån tidigare erfarenheter.

Ett stort problem idag är att industrirobotar måste programmeras om när något ändras, vilket är dyrt och tidsödande. Det var det som enligt Klas Nilsson fick Ericsson att ge upp robotiserad montering och flytta tillverkningen till Kina.

– Fram till för knappt tio år sedan hade Sony Ericsson det mesta av sin tillverkning i Kumla, men traditionell robotteknik visade sig vara alltför oflexibel. Om exempelvis plasthöljet till en mobiltelefon kom från annan leverantör så kunde det finnas en liten skillnad i styvhet. För att få fast höljet krävdes lite extra kraft, något som manuell montering skulle klara ganska direkt. Men eftersom roboten inte var programmerad att kunna trycka till mer än nödvändigt så gick det inte utan kostsam omprogrammering med produktionsstopp som följd, berättar Klas Nilsson för LUM.

Utvecklingen av händiga och läraktiga robotar pågår inom det EU-finansierade projektet döpt till Rosetta, kort för RObot control for Skilled ExecuTion of Tasks in natural interaction with humans. 

I projektet medverkar LTH-forskare inom datavetenskap, reglerteknik och matematik tillsammans med forskare från belgiska Leuven, italienska Milano samt tyska München och Stuttgart.

ABB Corporate Research koordinerar projektet, som startade den första mars 2009 och ska pågå i fyra år.