Bitcoins ska myntas med svensk utrustning

Sverige blir snart den ledande leverantören av ”sedelpressar” för den kontroversiella valutan bitcoin. Det tror i alla fall KNC Miners, som i slutet av september kommer att börja leverera sina första så kallade bitcoin-miners byggda kring en egenutvecklad asic.

OBS! Detta är en uppdaterad version av en artikel som publicerades i magasinet Elektroniktidningen nummer 8, 2013. Nya konkurrenter har dykt upp och ökat dramatiken.

Guldruschens vinnare sägs ha varit de som tillhandahöll hackor och spadar. Svenska KNC Miner hoppas på motsvarande roll i ruschen kring den märkliga valutan bitcoin.

BITCOINS TEKNIK
Ursprungligen genererades bitcoins i CPU:er, som senare konkurrerades ut av grafikkort och FPGA:er. Nu tar kapprustningen det sista steget, till asicar.

Detta betyder inte att allt fler bitcoins genereras. Istället anpassas – allt enligt bitcoinprotokollet – beräkningsutmaningen på ett sådant sätt att totalt 21 miljoner bitcoins kommer att ha skapats år 2040. Idag existerar drygt halva beloppet.

I ett pressmeddelande i juni meddelade KNC Miner att priset på deras produkter tjänades in på fyra dagar. Men det var relativt den tidens bitcoin-miners. Idag ligger intjänandetiden på 4–5 veckor, och den kommer vara betydligt större när KNC börjar leverera, om man får tro prognoskurvorna, som pekar rakt uppåt.

Orsaken är att den totala beräkningskraften i bitcoinnätverket ökar snabbt just nu. Och därmed skruvas svårighetsnivån upp automatiskt. En rimlig gissning är att ökningen beror på övergången till asicar. Den totala beräkningskraften hos alla aktiva bitcoin-miners ser ut att snart passera en biljard hashsummor per sekund, en petahash/s.

När KNC:s ännu effektivare asicprodukter börjar tas i bruk kommer intjänandetiden att öka ännu mer.

Effekten visar vilken dramatisk skillnad en asic gör. Och så demonstrerar den bitcoinsystemets fascinerande självreglering. Alla som vill hänga med måste investera i den nya tekniken. Men ingen blir relativt starkare när alla andra tar samma steg.

Den möjlighet som finns att spekulera i bitcoins är att hoppas på en kursstegring. Och den möjligheten kan man lika gärna utnyttja genom att köpa bitcoins, istället för att krångla med hashmaskiner.

De som köper burkarna gör en sorts samhällsnytta. De gör sig omaket att tillhandahålla den beräkningskraft som används för att driva bitcoin-systemet. Och hoppas tjäna en hacka för besväret.

Klicka för större bilder!
Bitcoin difficulty

Beräkningsarbetet som krävs för att generera en bitcoin är idag flera miljarder gånger högre än när valutan skapades år 2009. Skalan är logaritmisk. I början av detta år började kurvan peka uppåt – förmodligen som en respons på asicarnas inträde.

Mycket värme ska ledas bort från de fyra asicarna i toppmodellen Jupiter.

BITCOINS EKONOMI
Bitcoin är en valuta som bygger på krypteringsteknik och som fungerar utan central styrning. Den används mellan privatpersoner men företag har också börjat ta emot den.

I skrivande stund ligger växelkursen på cirka 130 dollar per bitcoin.

Bitcoins kan idag på gott och ont kringgå regleringar. När Paypal och andra etablerade institutioner vägrade förmedla pengar till organisationen Wikileaks, tog den istället emot bitcoins i donationer. Valutan används av iranier för att kringgå amerikanska sanktioner. Och den används för svarta affärer.

Det finansiella etablissemanget verkar vara på väg att ta valutan till sig. Banken Western Union och handelssajen Ebay undersöker hur de kan utnyttja bitcoins.

Samtidigt börjar finansmyndigheterna reagera. New York började i mitten av augusti kartlägga företag som handlar med bitcoins. Och den svenska Finansinspektionen började kräva registrering av företag som säljer och köper bitcoins redan i slutet av förra året. Myndigheterna vill att Bitcoins ska lyda under samma regler som vilka betalningsmedel som helst.

Bitcoins tillverkas inte i statliga myntverk utan hemma hos vem som helst som har datorkraft att avvara. De erhålls i utbyte mot kryptografiska beräkningar, närmare bestämt mot uträknandet av så kallade hashsummor.

En av dagens konkurrenter på asic-miners – Butterfly Labs – tar 22 484 dollar för en 500 gigahash/s-burk som drar upp till 2,7 kW.

Men nu är nästa generation asicar på gång. De kommer enkelt att klå dagens asic-miners i prestanda. Och svenska KNC tycks ha tätpositionen. I alla fall fram till december.

Johan Rilegård

– Många tycker det verkar vara en intressant marknad och vill bygga upp bolag. Men ingen kommer att hinna leverera produkter av motsvarande prestanda före oss, söger KNC:s Johan Rilegård, känd för Elektroniktidningens läsare för sin roll som vd på EDA-konsulten Orsoc.

Konkurrensen bland asicbolagen är stenhård. I skrivande pågår ett priskrig som gör det svårt att peka ut ledaren.

KNC:s snabbaste burk Jupiter kommer i slutet av september att leverera minst 400 Ghash/s vid en effekt på 640 watt till ett pris av 7000 dollar. Den specificerade effekten sänktes i förra veckan av KNC från 1 kW, efter att en ny konkurrent dykt upp på marknaden – Cointerra – och lovat 2 Thash/s för 14000 dollar och 1,2 kW.

Cointerra lovar dock inte leverans förrän i december, och under mellantiden kommer många sköna slantar att hinna trilla ur KNC:s burkar – om KNC håller sitt tidsschema.

Dagens ledare Butterfly Labs vilar inte vid sina lagrar utan är på gång med nya produkter ”mot slutet av året”. De bräcker både Cointerra och KNC genom att lova 600 Ghash/s på bara 350 W och med en prislapp på 4680 dollar – alltså fler hash per dollar och fler hash per watt än Cointerra och KNC.

KNC Miner sänkte i måndags priset på Jupiter från 7000 till 5000 dollar. Det nya priset gäller leveranser som sker 15 november.

KNC Miner grundades i ett möte mellan Orsoc och finans-IT-företaget Kennemar & Cole i början av året. De förra ägnade sig redan åt bitcoin-brytning i grafikkort. De senare kunde konstruera dedikerad hårdvara.

– Orsocs expertis var som gjord för dem, säger Johan Rilegård.

Produkterna har testats i FPGA-prototyper och kommer att fungera enligt specifikationen, lovar Johan Rilegård, eller bättre. Kylningen var den kanske största utmaningen i konstruktionen. Vipporna fladdrar över hela chipet, hela tiden.

– Toggle rate på chipet är bland den högsta vi någonsin sett.

Rilegård vill inte berätta hur stort deras 28 nm-chip är, men kapseln mäter 55 x 55 mm och har ca 2900 bollar.

– Den är en av de mest extrema kapslingar som finns. Utmaningen har varit att förse chippet med den effekt som krävs, och att effektivt kunna få ut värmen från kislet

Enligt Johan Rilegård har företaget hittills fått ”ett par tusen” ordrar.

KNC finansierar projektet delvis via förhandsbeställningar. 3,5 miljoner dollar ligger NRE-kostnaden på.

– Vi hade inte klarat det på egen hand, säger Sam Cole, en av KNC:s grundare, till en affärstidning.

– I princip är det här ett gräsrotsfinansierat projekt – vi delar affärsnyttan med dem som gör förhandsbeställningar.

Det finns tre produkter i KNC:s sortiment, med en, två respektive fyra egenkonstruerade asicar. Kraftaggregat ingår ej.

Företaget erbjuder också tjänsten att ta hand om driften av burken.

Och ja, det går bra att betala i bitcoins.