About / Advertise
Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura får Nobelpriset i fysik för uppfinningen av en effektiv blå lysdiod, vilken är nödvändig för att skapa ljusstarka och energieffektiva vita lysdioder.
En ovanlig sak med årets fysikpris är att uppfinningen inte ligger mer än 20 år tillbaka i tiden. Det har visserligen funnits både röda och gröna lysdioder betydligt längre men blå lysdioder visade sig vara betydligt svårare att tillverka.
Färgtemperaturen på lysdioden bestäms av det fosforskikt som appliceras ovanpå dioden. Där sker luminiscenskonverteringen, lysdiodens blåa ljus omvandlas till varmvitt. Men konverteringen kostar i form av en energiförlust.
För ett drygt år sedan gav gav en vit lysdiod av absolut högsta klass över 200 lumen per watt medan en varmvit lysdiod stannade runt 130 lumen för 2 700 K och hade ett Ra-värde (färgåtergivning) på 90.
Vill man ha ändå bättre färgåtergivning måste än mer av energin flyttas ut i det djupröda området varvid förlusterna ökar ytterligare. Lysdioder med riktigt bra färgåtergivning, Ra uppåt 95, ger därför inte mer än cirka 100 lumen per watt.
Eftersom ungefär en fjärdedel av världens elförbrukning går till belysning bidrar lysdiodslamporna till att spara på jordens resurser. Även materialåtgången minskar eftersom livslängden ligger uppåt 100 000 timmar, jämfört med 1 000 för glödlampan och 10 000 för lysrörslampan.
De tre pristagarna:
Isamu Akasaki, japansk medborgare. Född 1929 (85 år) i Chiran, Japan. Fil.dr 1964 vid Nagoya University, Japan. Professor vid Meijo University, Nagoya och Distinguished Professor vid Nagoya University, Japan.
Hiroshi Amano, japansk medborgare. Född 1960 (54 år) i Hamamatsu, Japan. Fil.dr 1989 vid Nagoya University, Japan. Professor vid Nagoya University, Japan.
Shuji Nakamura, amerikansk medborgare. Född 1954 (60 år) i Ikata, Japan. Fil.dr 1994 vid University of Tokushima, Japan. Professor vid University of California, Santa Barbara, CA, USA.
Prissumma 8 miljoner svenska kronor delas lika mellan pristagarna.
