För att avgöra det behöver man kunna mäta koncentrationen av de gaser som bildas när maten bryts ned, när den ruttnar. Dessutom måste sensorn kunna tillverkas i stora volymer till ett väldigt lågt pris för att bli praktiskt användbar.

– Martin Olsson tog fram ett bläck som byter egenskaper när det kommer i kontakt med de volatila gaserna från nedbrytningsprocessen, säger Erik Månsson som klev in som vd i juni 2019.

Bläcket trycks på ett plastsubstrat som släpper igenom gaserna men som förhindrar att det kommer i kontakt med maten. Resultatet är en etikett som placeras i matförpackningen.

– Vi blir ett komplement till nuvarande märkning som säkerligen kommer att vara kvar. Man brukar säga att marginalen ligger vid 70 procent av produktens faktiska livslängd. Det är den som inte aktiveras.

Företaget siktar till att börja med in sig på köttbranschen.

– Det är ett högt värde på kött men sensorn går att utveckla för andra produkter som mjölk eller fisk, säger Erik Månsson.

Det finns siffror som säger att det kasseras så mycket som 50 miljoner ton kött varje år.

Etiketten kommer att finnas i två varianter, en analog och en digital. I den analoga byter bläcket färg när gaskoncentrationen passerar en förutbestämd nivå och indikerar på så sätt att maten inte längre är ätlig.

I den digitala varianten ändras konduktiviteten i bläcket beroende på koncentrationen av gaserna. Det går därmed att följa nedbrytningsprocessen och se hur lång tid det är kvar innan innehållet måste konsumeras. Bläcket trycks på en elektrod som i sin tur är kopplad till en utläsningskrets. Om det blir NFC, rfid eller något annat är inte bestämt.

– Det beror på användningsområde. Vi är fortfarande i en utvecklingsfas.

NFC skulle passa för en konsumenttillämpning. Då kan läsa av sensorn med sin mobiltelefon och se hur lång tid man har på sig att förbruka maten, men också få en påminnelse om att den snart går ut.

Är kunden istället en handlare kan rfid vara ett bättre alternativ. Då kan etiketterna läsas av på lite längre avstånd och informationen kan kopplas ihop med andra system som håller koll på innehållet på hyllor och i kylar.

– Idag lägger man mycket tid på att manuellt gå runt i butikerna och kontrollera datum och plocka i kylar.

Tittar man ännu längre bort i tiden skulle kylskåpet kunna bli betydligt hjälpsammare än idag.

– Ett intelligent kylskåp skulle kunna hålla koll på vilka varor som är på väg att gå ut och föreslå ett lämpligt recept, men det är något som ligger långt fram i tiden, säger Erik Månsson.

Innoscentia startade våren 2015 och har hunnit ta fram prototyper tillsammans med forskningsinstitutet Rise i Linköping som visar att tekniken, som är patenterat i Europa, USA och Kina, fungerar.

Utvecklingsarbetet har stötts genom olika anslag från framförallt Vinnova. Det senaste kom i december och var på två miljoner kronor. Företaget har också tagit in knappt åtta miljoner i riskkapital varav sex miljoner så sent som i augusti i fjol. I planerna finns att ta in mer kapital i slutet av året för att ha finansiering hela vägen till en kommersiell produkt.

Dessutom har företaget ansökt om ett lån på en miljon kronor i Indien, pengar som ska användas för utvecklingsarbetet. Kopplingen till landet hänger samman med att en av ­grundarna kommer därifrån och ville flytta tillbaka efter närmare tio år i Sverige. Företagets utvecklingsavdelning med tio personer finns därför i Hyderabad.

– Om man pratar TRL ligger vi runt sju, säger Erik Månsson som är den enda heltidsanställda i Sverige.

Technology Rediness Level, TRL, är en niogradig skala där en sjua innebär att tekniken har testats under verkliga förhållan­den men inte är färdig för serieproduktion.

Planen är att de första pilottesterna ska starta i början av nästa år och att en kommersiell lansering av de analoga etiketterna ska ske i början av 2022. Först måste dock etiketten testas av EFSA, European Food Safety Authority, och det krävs en certifiering i Sverige av livsmedelsverket.

– Att vi inte gjort det än beror på att man måste ha den färdiga kompositionen på bläcket och kunna beskriva hela innehållet.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Tillverkningen kommer att göras av etikettspecialisten Beneli i Helsingborg.

– De kan branschen och är duktiga på innovation.

Beneli är ett tryckeri som specialiserat sig på olika typer av tryckta, stansade och självhäftande etiketter som bland annat kan kommunicera med rfid och NFC.