Bättre utnyttjande av kritiska material skulle kanske kunna blir ett kriterium för offentliga upphandlingar? Det är en av tankarna inför ett idéprojekt som genomförs av Hanken Svenska handelshögskolan i Finland.
Forskarna ska göra intervjuer och en fallstudie för att undersöka hur städer bättre kan återvinna kritiska material och ge deras produkter en längre livslängd.
Det kan vara en utmaning på lokal nivå. Städer skulle kanske kunna bidra till att göra det lönsamt för företag och andra aktörer.
Projektet använder EU:s lista på tjugo kritiska råvaror, bland dem kobolt, litium och indium, som vi bland annat hittar i batterier, bildskärmar, lödlod och andra elektroniska komponenter.
Projektet är treårigt, startar 2022 och drivs av Svenska handelshögskolan, Miljöcentralen och VTT.
Projektet fokuserar på tre produktgrupper: sjukhusmateriel, smarta byggnader och konsumentartiklar. Hanken kommer särskilt att fokusera på frågor kring offentlig upphandling och den cirkulära ekonomins försörjningskedjor.
Anna Aminoff |
– I Finland är det är redan nu möjligt att inkludera bättre utnyttjande av kritiska material som ett kriterium i offentliga upphandlingar, men det här måste göras då anbudsförfrågan formuleras, berättar Anna Aminoff, biträdande professor i ämnet logistik och samhällsansvar på Hanken och en av forskarna i projektet.
Förutom lokala frågor analyserar forskarna globala teman, bland dem de långa försörjningskedjorna.
– Produkternas försörjningskedjor är för närvarande linjära. Vi undersöker hur försörjningskedjorna borde förändras så att verksamhetsmodellerna skulle vara enhetliga med den cirkulära ekonomin. Vi tittar också på hur de är kopplade till modeller av cirkulär ekonomi i städer.
Projektet är en del av Finland Akademis program ”Kritiska material i städernas cirkulära ekonomi”, som sammanlagt stöds med åtta miljoner euro.