JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. GPRS startar mjukt
Det blir en mjukstart när världens GSM-operatörer de närmaste åren inför paketdatatekniken GPRS, General Packet Radio Service.

Först ut är ett tiotal mobiloperatörer som skall prova både teknik och tjänster i begränsad skala senare i år.



I början av 2001 finns tekniken på plats och då startar den storskaliga expansion som skall göra det mobila Internet till verklighet i världens GSM-nät. Om några år beräknas dock GPRS få flera hundra miljoner abonnenter.

Standarden för GPRS är stabil sedan hösten 1999. Många operatörer har redan valt leverantör, och industrin är i full färd med att utveckla nätprodukterna. Tekniken fungerar och det som återstår är bland annat kompatibilitetsprover för nätutrustningen.

Det viktiga är att GPRS-noderna från Ericsson, Nokia, Motorola, Siemens och andra leverantörer verkligen fungerar enligt standarden. När ny tung nätutrustning tas i drift är det normalt att det finns problem inom detta område.



IP-standard saknas


Innan nätoperatörerna kan rulla ut GPRS i global skala måste flera andra viktiga kommersiella och tekniska frågor lösas. En av de viktigaste gäller en GPRS- standard för adressering av IP-trafiken. För att styra trafiken mellan olika GPRS-nät måste alla tillämpa samma adresseringsstandard, så trafiken adresseras till rätt nod. Slutligt beslut om detta väntas i april från nätoperatörernas globala organisation GSM Association. Frågan har inte lösts av Etsi.

Dessutom skall ett särskilt globalt långdistansnät byggas för att klara IP- trafiken mellan GPRS-operatörerna, enligt förslag som nu behandlas av GSM- organisationen. Detta nät är nödvändigt för att klara samtrafiken när GPRS-näten byggs ut i över hundra länder.

Idag debiteras alla GSM-samtal på enklast tänkbara sätt - per minut. Men för GPRS har operatörerna kommit överens om en helt annan lösning. När en GPRS- abonnent hos Telia använder sin terminal i Tyskland så skickar det tyska GPRS- nätet en elektronisk faktura till Telia för abonnentens trafik tillsammans med debiteringsinformationen. Telia köper GPRS-kapacitet av den tyska operatören till grossistpris. Det är sedan Telias sak hur man vill ta betalt för trafiken av sin abonnent.

Industrin diskuterar flera modeller för att ta betalt av abonnenten, volymdebitering, fast pris oavsett volym (flat rate), debitering för informationstjänstens innehåll och traditionell tidsdebitering. Debiteringsmodellen är en känslig kommersiell fråga och det återstår att se hur nätoperatörerna paketerar sina tjänster.



Kryptering på låg nivå


Många tunga organisationer vill ha både säker åtkomst och säker trafik när en anställd kommunicerar via GPRS med företagets interna datasystem. På detta område kommer ingen gemensam global lösning i GPRS-näten. Många länder tillåter helt enkelt inte GPRS-operatörerna att införa någon gemensam global mycket stark kryptering. Därför kan operatörerna bara införa en kryptering på lägsta nivå, som tillgodoser de lägsta krav något land ställer.

Sannolikt kommer detta därför att lösas så att trafiken krypteras mellan GPRS- terminalen och företaget. Vissa GPRS-operatörer kommer att sälja ett komplett paket för detta medan företag som vill ha mer kontroll får sy ihop den tekniska lösningen på egen hand.

GPRS standardiseras av den europeiska standardiseringsorganisationen Etsi, och nya tjänster för GPRS kommer kontinuerligt. I den senaste versionen, Release 99 finns funktioner för förbetalda tjänster och möjlighet för nätoperatören att sälja garanterad bandbredd till abonnenten. Det behövs då GPRS är ett delat nät, där belastningen ökar ju fler abonnenter som är inne samtidigt.

Den första versionen av GPRS kom 1997, och många leverantörer har produkter som följer denna version. De har också kommit med många förslag om förändringar i standarden. Under 1999 kom 250 sådana förslag, men vid det senaste mötet i Etsi under 1999 sjönk antalet till 71. Branschexperterna bedömer att standarden nu är stabil.

GA

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)