JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Framtidsdatorns fader har tagit timeout

Han byggde sin första riscdator 1974. Skaffade Internet 1978 och började använda Unix samma år. Och han vet att han kan bygga en processor till nästa eller näst-nästa datorgeneration.

Entreprenören och uppfinnaren Gunnar Carlstedt i Göteborg vet att han skulle kunna bygga en dator som är tusen gånger kraftfullare än dagens PC.

- Teorin är det inget fel på. Jag vet att det går, säger han.

Han pratar om en massivt parallell dator som i realtid kan lösa generella problem. En multiprocessorskapelse som med självlärande och feltolerant teknik skulle kunna omprogrammera sig själv efter behov och kunna lösa de problem som uppstår när dagens teknik når vägs ände.

- Den enorma prestandaökningen är inget som de breda folklagren har behov av. Men ingenjörerna kommer att behöva den.

- Tänk att till exempel kunna simulera ett helt flygplan, utan att behöva göra några tester.

- Eller att kunna göra kaosbaserade väderprognoser, se hur miljön påverkas av utsläpp eller göra beräkningar om hur regnskogens utveckling påverkas av föroreningar.



Parallellismer och generalismer


Men det krävs ganska radikalt nytänkande för att idéerna ska kunna slå rot. Plus pengar förstås, kanske 50-100 miljoner kronor på några år.

- På tio års sikt kommer halvledarutvecklingen att minska kiselbehovet till någon tusendel av idag. Vi kommer att ha minneskapslar med 30-60 Gbyte och processorer i kvadratmillimeterstorlek.

- Men processorerna kommer inte att vara mer än tio gånger snabbare än idag. Vill man dra nytta av halvledarutvecklingen så krävs kraftigare grepp, säger han och nämner parallellism, kommunicerbarhet och realtid som nyckelord.

Den processor han tänker sig påminner lite om dagens Internet. Ett antal - ett par tusen - självständiga noder som kommunicerar intensivt med varandra. Skillnaden mot Internet är att noderna sitter på samma kiselbricka.



Ett år från en prototyp


Att få fram något användbart ur teorin skulle kanske ta ett par år, hävdar han. Och han var på god väg i början på 1990-talet.

Under investmentbolaget Incentives vingar växte Carlstedt Elektronik till ett femtiotal personer, varav hälften teknologie doktorer.

- Vi var kanske ett år från en prototyp när Incentive drog sig ur.

- Pengar var inte problemet. Det var långsiktigheten - visionära, forskningskrävande projekt stämde inte alls med Incentives affärsidé.

Gunnar Carlstedt säger att han inte är bitter, tvärtom.

- Jag har nog lärt mig mer på det här projektet än på något annat jag gjort. Vi byggde upp massor av kunskap. Och min tro på själva tekniken är starkare än någonsin.

- Det största felet vi gjorde var att vi höll projektet hemligt för länge. Totalt har nog bara några tusen personer som hört talas om det.

- Såhär i efterskott är det lätt att se att projekt av den här typen måste marknadsföras på ett bredare sätt, men det gick inte då, eftersom Incentive ville hålla det hela hemligt.

Idag sitter Gunnar Carlstedt i styrelsen för två konsultbolag som båda bär hans namn, Carlstedt Research & Technology och Carlstedt VHDL Design. Att bolagen heter Carlstedt har mest marknadsmässiga skäl - namnet är gångbart i konsultsammanhang. Men han har inte mycket att göra med driften.

Idéerna, visionerna och teorierna har han kvar. Men de vilar, i väntan på ett bättre tillfälle.

- Med rätt industriell partner sätter jag mer än gärna igång igen.

Och så måste tiden ha sin gång. Att komma med en god teknisk idé, utan infrastruktur, utan plattform och alldeles ensam är helt enkelt inte kommersiellt möjligt.

- Men tiden talar för mina idéer. Se på Sun som lyckades göra Unix till en framgång, se på Internet som tog 25 år att nå kritisk massa, se på Apple som lyckats med Macintosh.



Kanske en verktygstillverkare


De samarbetspartner som ligger närmast till hands är varken processortillverkare eller datorföretag. Möjligen något av dagens mest teknikintensiva programvaruföretag, kanske inom elektronikkonstruktion.

- Många av den industrins problem kan lösas med min teknik, säger han och nämner syntes, schedulering, layout och allokering.

- Att använda VHDL som generellt programspråk skulle definitivt kunna vara en möjlighet. Det är tillräckligt parallellt, säger han.

Det kanske dröjer 10 år, kanske 20. Och det är inte alls säkert att han själv är med i de sammanhang där hans tankar får bred spridning. Men att utvecklingen kommer dithän en dag är han övertygad om.

- I tur och ordning har det varit militären, textbehandlingen, PCn och grafiken som drivit på utvecklingen. Nu är det animeringar och spel, men de behoven kommer att vara uppfyllda om några år. Och då måste utvecklingen gå vidare.

När mässan Komponent-97 går igång i Göteborg kommer Gunnar Carlstedt att vara bland besökarna.

- Det är alltid kul att se vad folk sysslar med, se hur långt utvecklingen gått på bred front.

Måhända har hans egna idéer nått tillräckligt bred front lagom till Komponent 2017.

Adam Edström

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)