JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Kapacitiva kiselsensorer pas sar mobilt

Under senare år har en teknik för identifiering av fingeravtryck, som bygger på kiselbaserad kapacitansmätning, tagits fram.


När fingret trycks mot en kiselsensor känner sensorn av den elektriska spänningen som går genom fingrets åsar och dalar. Detta motsvarar ett kapacitansvärde på så lite som ett par femtofarad.

Tekniken har anammats av flera halvledarjättar, som Infineon och ST Microelectronics samt Veridicom, en avknoppning från Lucents Bell Labs. Även det expanderande Göteborgsföretaget Fingerprint Cards erbjuder licenser baserade på en kapacitanssensor.

Kapacitiva kiselsensorer är mer kompakta och strömsnåla än optiska sensorer, och lämpar sig därför bättre i mobila tillämpningar.

Chipet måste dock vara minst lika stort som fingertoppen, så priset på kisel är en begränsade faktor. De flesta tillverkare använder därför enkla och billiga CMOS-processer, med kanallängder på runt 0,7 μm.

- Ytterligare ett starkt argument för kapacitanssensorer är att de mäter fingret i tre dimensioner, vilket är säkrare än den optiska metoden, som endast fångar en två dimensionell bild, säger Sven Gustafsson, teknisk chef på Fingerprint Cards.

Eftersom fingret måste komma mycket nära kislet för att man skall kunna mäta någon kapacitans, får sensorns skyddande lager endast vara några nanometer tjockt, vilket är knepigt. Skydd mot elektrostatiska urladdningar har också varit ett problem men som de flesta tillverkarna nyligen har löst. Infineons senaste sensor klarar till exempel en urladdning på 12 kV.

- ESD är egentligen inte ett problem om sensorn är kapslad i ett ledande hölje, säger Naaem Zafar, marknadschef från Veridicom som knoppades av Lucents Bell Labs.

Ett annorlunda exempel på en kapacitanssensor kommer från Amerikanska Authentec. Företagets sensor använder en antennmatris för att mäta det elektriska fältet under fingrets skinn, till skillnad från de flesta DC-kapacitanssensorer som mäter spänningen från fingrets yttersta lager.

Fördelen är, enligt företaget, att metoden är mindre känslig för svett och repor, men det återstår att se om tekniken kan nå en motsvarande upplösning som konkurrenternas standard på 500 dpi (dots per inch).

SK

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)