Återanvändning av IP genomsyrar hela Nokia

Nokias konstruktioner ska komma till nytta i mer än en enda asic. Det är tanken bakom det program för återanvändning som nu genomsyrar hela företaget.

Färdiga konstruktionsblock, IP-kärnor, är en viktig ingrediens i många asicar nu för tiden. Nokias asicar hör definitivt inte till undantagen.

- Återanvändning av konstruktioner har i flera år varit ett av de viktigaste sätten att förbättra asickonstruktionsprocessen inom Nokia, säger Klaus Kronlöf som ansvarar för metodikutvecklingen på Nokia Research Center i Helsingfors.

Han leder ett program för återanvändning av IP - Intellectual Property - ett program som styrs av alla företagets divisioner. Målen är att koordinera aktiviteter som rör återanvändning inom Nokia, och att se till att konstruktioner som skapas inom företaget kan återanvändas i flera konstruktionsprojekt.

alla måste se vinsterna

Han pekar på en rad åtgärder som ska främja återanvändandet inom företaget:

- Alla inblandade parter måste tydligt se kostnadsfördelarna i återanvändning. Det är väldigt viktigt att motivera konstruktionsgrupper till att lämna konstruktioner till ett företagsbibliotek, och till att använda de konstruktioner som finns i biblioteket.

- Även den enskilde konstruktören måste belönas när han har skapat en återanvändbar konstruktion.

Ett belöningssystem behövs eftersom en stressad projektledares huvudmål i allmänhet är att få det egna projektet i hamn, snarare än att fila på konstruktionsblock till kommande projekt. För det krävs en hel del extraarbete för att göra en konstruktion återanvändbar.

- Fördelarna med att återvinna är stora, men det är inte lika känt att kostnaden är avsevärd, säger Klaus Kronlöf.

Han menar att det normalt krävs 80 procents merarbete att skapa en konstruktion som kan återanvändas, jämfört med en som bara ska utnyttjas en enda gång.

Å andra sidan sparar man som sagt mycket arbete när konstruktionen sedan kommer till nytta igen. Första gången konstruktionen återanvänds blir arbetsinsatsen bara en tredjedel av vad som behövdes för att skapa den. Sedan går det snabbare för varje gång konstruktionen plockas fram ur biblioteket, enligt Klaus Kronlöf.

- Efter två till tre återanvändningar har merkostnaden betalat sig för en intern konstruktion, säger han.

Så många återanvändningar får man knappast inom en och samma konstruktionsgrupp, vilket är en orsak till att Nokia har startat ett program för återanvändning som täcker hela företaget.

Klaus Kronlöf menar att ett stort företag även behöver en "kontaktpunkt", en enhet som dels låter konstruktörer utbyta block, dels skapar kontakter med marknadens fristående IP-leverantörer och asictillverkare.

För trots att de egenutvecklade konstruktionerna fortfarande är i majoritet på Nokia, så köps även en hel del utifrån, främst från asicleverantörer. Små fristående IP-leverantörer göre sig dock ej besvär.

- Som alla andra drar vi oss för att köpa konstruktioner från små, oberoende leverantörer, säger Klaus Kronlöf.

Köper Ip-block

Tveksamheten beror på att den framväxande IP-marknaden brottas med juridiska såväl som kommersiella svårigheter. Vem är till exempel ansvarig om ett köpt block inkräktar på ett patent? Listan på olösta frågor kan göras lång.

Det leder till att Nokia, liksom många andra stora systemtillverkare, är hänvisade till asicleverantörerna, som ofta använder sina IP-block som främsta säljargument.

IP-block från små fristående leverantörer kan visserligen hitta fram till asicar ändå, eftersom många sådana leverantörer säljer sina block till större asictillverkare. Klaus Kronlöf skulle dock föredra en affärsmodell där systemtillverkare på ett säkert sätt kan köpa konstruktioner direkt från leverantörerna.

- Systemtillverkare som Nokia är idag låsta till sina asicleverantörer, och det är ett problem, säger Klaus Kronlöf.

Nokia följer därför med intresse utvecklingen av VCX - Virtual Component Exchange, en slags börs för handel med konstruktionsblock, eller virtuella komponenter som de också kallas.

Charlotta von Schultz