JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Utrymmet i etern kan fördelas på frekvens, tid eller kod

FDMA


Det finns flera olika sätt att dela upp ett givet frekvensutrymme mellan olika användare. Det enklaste är frekvensmultiplex, FDMA, där varje användare får en egen frekvens. Frekvensmultiplex används exempelvis i det analoga NMT-systemet.



TDMA


En annan metod är att låta flera användare dela på samma frekvens, men tilldela användarna olika tidsluckor. Tekniken kallas tidsmultiplexering, TDMA, och används i de digitala D-AMPS, PDC och GSM-systemen. Eftersom GSM har flera frekvenskanaler som alla är tidsmultiplexerade är GSM-systemet egentligen ett kombinerat FDMA och TDMA system.



CDMA


Den tredje och mest komplexa accessmetoden är kodmultiplex, vanligen kallad bandspridning, där varje kanal hoppar mellan olika frekvenser enligt ett bestämt mönster. Hoppen är snabba och olika användare har olika sekvenser.

Det finns två varianter av bandspridning, direktsekvens och frekvenshopp. Direktsekvens kallas ofta CDMA och används i det amerikanska IS-95 systemet liksom det kommande WCDMA.

Databitarna multipliceras med en särskild spridningssekvens som har betydligt högre hastighet än data. Den resulterande signalen blandas i sin tur med sändaroscillatorn.

Resultatet blir att informationen "smetas ut" över det önskade frekvensområdet. Ju högre hastighet på spridningssekvensen, desto mer kommer den resulterande signalen att likna brus för en vanlig mottagare. I WCDMA kommer spridningssekvensen att gå med 4,096 Mbit/s.

Spridningssekvensen är individuell för varje användare och man brukar tala om chips istället för bitar.

Mottagaren fungerar omvänt. Den inkommande signalen synkroniseras med spridningssekvensen innan nerblandning och avkodning kan ske.

Höga bithastigheter ställer stora krav på den digitala signalbehandlingen och höjer strömförbrukningen. Det finns därför en trade-off mellan komplexitet och bandbredd.

I ett frekvenshoppande system låter man istället spridningssekvensen modulera sändaroscillatorn direkt. Resultatet blir i princip ett tids- och frekvensmultiplexerande system där informationen sänds i någon av frekvenskanalerna under korta tidsluckor. Beroende på hur snabb hoppsekvensen är kan en eller flera databitar skickas med samma frekvens.

PH

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)