Fortbildningskurser, oftast på mellan en och fem dagar, blir allt viktigare i takt med att konstruktionsverktygen blir mer avancerade och konstruktörerna allt mer efterfrågade.


- Det handlar om att det är snabbaste sättet att bli produktiv, säger Joachim Roos, asickonstruktör på årsgamla nätverksföretaget Net Insight i Stockholm.

Av Net Insights åtta hårdvaruutvecklare har fyra hunnit gå en femdagars VHDL- kurs, två har gått en lika lång kurs i strukturerad digital konstruktion, och tanken är att alla snart ska ha gått någon av kurserna.

Trots att VHDL är en viktig del i gruppens samarbete och i utbytet av delkonstruktioner så hör de kunskaperna inte till de viktigaste kriterierna vid anställning.

- Det är inte så lätt att rekrytera så att man hittar folk med exakt den profil man söker. Går man ut och säger att den som söker jobb måste kunna VHDL-syntes så blir det inte så många att välja på, utan vi söker dem som har ett strukturerat sätt över huvud taget.

- Om man kan syntaxen i ett visst programspråk eller inte är ganska ointressant. En strukturerad människa kan alltid lära sig att komma till skott i vilket språk som helst, säger Joachim Roos.

Han betonar att kursledaren själv också måste vara strukturerad, och att denne själv måste ha rejäl erfarenhet av hårdvaruarbete. Att lära ut hårdvarubeskrivande språk som om det handlade om datorprogrammering duger inte. Men normalt är det betydligt effektivare att gå en kurs än att försöka lära sig på egen hand.

- Man kan märka att någon har fått en aha-upplevelse när han kommer hem från en kurs och till exempel börjar göra om sina testbänkar.



Som att byta filmisar


Håkan Dahlbom på Frontec i Göteborg håller med om att en kortkurs ibland kan ge bättre förståelse än vad man får med andra sätt att lära sig.

- Om man ska bli bra i sitt yrke måste man gå kurser, säger han.

- Visst är det bra med självstudier, och att man lär sig under sina projekt, men på kurs får du användbara råd och tips, och får reda på till exempel hur ett verktyg samverkar med andra.

- Man får lite av den guide till galaxen som behövs, för det är ett stort område om man ska försöka förstå sig på hela konstruktionsflödet.

Frontecs hårdvarukonstruktörer går regelbundet på kurser och seminarier, bland annat hos de stora leverantörerna av konstruktionsverktyg och programmerbara kretsar.

Särskilt inom datorstödd konstruktion ökar kursbehovet, i takt med att komplexiteten ökar. Man behöver det där andra, ett perspektiv på hela konstruktionsprocessen. Därför blir användargrupper och konferenser också allt viktigare. Till dem kommer folk från Ericsson och Philips och berättar ganska frankt både om problem och framgångar.

- Det blir som att byta filmisar när man byter scripts med varandra, säger Håkan Dahlbom.

Mycket går ut på att man ska få ett bra flöde i arbetet, inte bara att man skaffar sig de senaste verktygen. Håkan Dahlbom tror att behovet av fortbildning kan vara större inom mer komplex konstruktion, som högnivåsyntes, än inom mer traditionell kretskortsritning, delvis därför att datorutvecklingen förändrar arbetsmetoderna så snabbt. För egen del räknar han med att han och kollegerna ägnar mellan två och tre veckor om året åt olika former av fortbildning.

- Det gäller att hitta en bra blandning. Man kan inte bara ha konferenser, bara köpta kurser eller bara självstudier.



Fler kurser senaste åren


- Jag hör ganska mycket positivt om de kurser som de anställda går idag, säger Kenneth Wrife på konsultfirman Omicron Ceti i Stockholm.

Av företagets 45 anställda jobbar ett tiotal med hårdvarukonstruktion. Alla har individuella planer för fortbildning där till exempel kurser prickas in och självstudier planeras.

- Vi satsar mycket pengar på det här. Det är externa kurser kanske två gånger om året, på två till tre dagar. Sedan försöker vi vidarebefordra kunskaper internt, säger Kenneth Wrife.

- Man kan dela upp det i teknik och verktyg. Just nu har vi gått kurser i PCI- teknik, och så har vi lärt oss verktyg för FPGA:er och VHDL.

Idag räknar Kenneth Wrife med att varje konstruktör på Omicron Ceti ägnar runt två veckor per år åt sin fortbildning. Han gissar att företaget lägger 40 procent mer pengar och tid per anställd på vidareutbildning nu än för tre, fyra år sedan, men han tror också att det går något av en smärtgräns kring tvåveckorsstrecket.

- Sedan får man nog försöka effektivisera utbildningen i stället.

Alexander Kristofersson

Frilansjournalist