About / Advertise
Det gäller att ta kulturskillnaderna på allvar när en utländsk koncern köper ett svenskt bolag. Det säger Anna Ragneskog på västsvenska Mecel som sedan 1994 ägs av den amerikanska elektronikjätten Delphi.
Svenska elektronikkonstruktörer står högt i kurs på världsmarknaden, och det blir hela tiden fler som jobbar inom internationella koncerner.
Under maj köptes till exempel kommunikationslasertillverkaren Altitun i Järfälla av amerikanska ADC, och Qeyton i Hägersten köptes av Cisco.
Och i takt med uppköpen så fokuserar de stora koncernerna allt mer på konsten att behålla medarbetare, och att integrera nya företag på ett smidigt sätt. Lite friktion brukar det alltid bli, särskilt precis när övergången sker. Men för de flesta medarbetare uppvägs det av de större möjligheter till utveckling som det ofta innebär att arbeta inom en stor koncern.
Anna Ragneskog är personalchef på Mecel, ett konsultföretag inom bilelektronik med 130 anställda i Göteborg och åmål. Mecel ingår sedan 1994 i bilkomponentjätten Delphi. Kulturskillnaderna är stora mellan den amerikanska koncernen och det mindre svenska företaget, tycker Anna Ragneskog.
- Det gäller ju att komma till någon form av konsensus. Man får lägga mycket tid på det. Man måste inse att det här får man inte slarva över.
På Mecel och andra europeiska bolag är personalen ofta skeptisk mot Delphikoncernens sätt att skicka påbud.
- Många av reglerna är inte märkvärdiga i sig, säger Anna Ragneskog och nämner som exempel det påbud för en tid sedan som sade att ingen anställd får ta emot minsta lilla gåva utifrån.
- Det är mer sättet att driva igenom det. Om man inte följer det här så hotas man av avsked.
I kommunikationen mellan koncernledningen och den svenska personalen får den svenska företagsledningen spela rollen som något av ett filter.
- Det första filtret är ägarna i Europa. Sedan kommer ett filter till mellan Europa och Sverige.
Innan regelformuleringarna når Mecels anställda försöker företagets ledning få "Mecelstuk" på dem.
- Det får man lägga tid på. Det kan bli väldiga störningar i organisationen annars.
Det viktigaste när ett företag köps upp av en stor koncern är att man från bägge håll är öppna för att det finns olikheter att lära sig av, tycker Anna Ragneskog - att man inte tror att det hela är klart i och med att företaget är köpt. Och vad gäller relationen mellan Mecel och ägarkoncernen Delphi så tycker hon att det främst har positiva effekter för medarbetarna, och att Delphi anstränger sig för att få det hela att funka bra.
- Det finns en väldigt stor vilja från koncernen att lära sig varje lands kultur. I Delphis personalchefsnätverk finns personer från elva länder. Där tar vi upp frågor som ska gälla hela Europa så alla får säga hur de ser på det.
- Där tar vi upp hur engelsmän är, hur italienare är, tyskar, svenskar ...
För Mecel och dess medarbetare innebär också samarbetet i Delphikoncernen stora utvecklingsmöjligheter. Något som kan ha varit avgörande för Mecels snabba tillväxt från 60 till 130 anställda de senaste åren.
- Vi hade inte varit där vi är idag om vi inte ingått i den här koncernen. Vi har fått möjlighet att delta i intressanta projekt. Man har känt att man har utvecklats.
Under maj köptes till exempel kommunikationslasertillverkaren Altitun i Järfälla av amerikanska ADC, och Qeyton i Hägersten köptes av Cisco.
Och i takt med uppköpen så fokuserar de stora koncernerna allt mer på konsten att behålla medarbetare, och att integrera nya företag på ett smidigt sätt. Lite friktion brukar det alltid bli, särskilt precis när övergången sker. Men för de flesta medarbetare uppvägs det av de större möjligheter till utveckling som det ofta innebär att arbeta inom en stor koncern.
Anna Ragneskog är personalchef på Mecel, ett konsultföretag inom bilelektronik med 130 anställda i Göteborg och åmål. Mecel ingår sedan 1994 i bilkomponentjätten Delphi. Kulturskillnaderna är stora mellan den amerikanska koncernen och det mindre svenska företaget, tycker Anna Ragneskog.
- Det gäller ju att komma till någon form av konsensus. Man får lägga mycket tid på det. Man måste inse att det här får man inte slarva över.
På Mecel och andra europeiska bolag är personalen ofta skeptisk mot Delphikoncernens sätt att skicka påbud.
- Många av reglerna är inte märkvärdiga i sig, säger Anna Ragneskog och nämner som exempel det påbud för en tid sedan som sade att ingen anställd får ta emot minsta lilla gåva utifrån.
- Det är mer sättet att driva igenom det. Om man inte följer det här så hotas man av avsked.
I kommunikationen mellan koncernledningen och den svenska personalen får den svenska företagsledningen spela rollen som något av ett filter.
- Det första filtret är ägarna i Europa. Sedan kommer ett filter till mellan Europa och Sverige.
Innan regelformuleringarna når Mecels anställda försöker företagets ledning få "Mecelstuk" på dem.
- Det får man lägga tid på. Det kan bli väldiga störningar i organisationen annars.
Det viktigaste när ett företag köps upp av en stor koncern är att man från bägge håll är öppna för att det finns olikheter att lära sig av, tycker Anna Ragneskog - att man inte tror att det hela är klart i och med att företaget är köpt. Och vad gäller relationen mellan Mecel och ägarkoncernen Delphi så tycker hon att det främst har positiva effekter för medarbetarna, och att Delphi anstränger sig för att få det hela att funka bra.
- Det finns en väldigt stor vilja från koncernen att lära sig varje lands kultur. I Delphis personalchefsnätverk finns personer från elva länder. Där tar vi upp frågor som ska gälla hela Europa så alla får säga hur de ser på det.
- Där tar vi upp hur engelsmän är, hur italienare är, tyskar, svenskar ...
För Mecel och dess medarbetare innebär också samarbetet i Delphikoncernen stora utvecklingsmöjligheter. Något som kan ha varit avgörande för Mecels snabba tillväxt från 60 till 130 anställda de senaste åren.
- Vi hade inte varit där vi är idag om vi inte ingått i den här koncernen. Vi har fått möjlighet att delta i intressanta projekt. Man har känt att man har utvecklats.
Text: Alexander Kristofersson
