- Jag känner inte till något labb med större potential.

Det säger en påtagligt nöjd Olof Engström. Han är professor och föreståndare för MC2, Mikroteknologicentrum vid Chalmers. MC2 är Chalmers största enskilda satsning någonsin och kommer att ha kostat över 800 miljoner kronor när det är i full drift till sommaren. Då har centrumet drygt 220 forskare och två renrum på 1 000 respektive 230 kvadratmeter.

Olof Engström har besökt många av de mest namnkunniga amerikanska universiteten, som är förebilder för MC2, och enligt honom kan inget mäta sig med Chalmers vad gäller labbresurser. Nu är det hans uppgift att fylla labbet med forskning i världsklass.

- I vintras drog vi upp riktlinjerna för de närmaste fem åren. Målet är att attrahera de bästa människorna och att få dem att trivas.

- Vi vill skapa en miljö som både är kreativ och där det är roligt att jobba.

På MC2 har Chalmers forskning inom kiselteknologi, fotonik, höghastighetskomponenter, supraledande komponenter, flytande kristaller och teori flyttat in. Men man ska också driva projekt som inte ryms inom de befintliga institutionerna. Bland annat ska man titta på tekniker som kan ta vid när Moores lag inte längre håller, när kanallängderna kommit ned till 50 nm, om sisådär femton år.

- Ett intressant alternativ är endimensionella strukturer, så kallade kolnanorör. Men för att det ska bli praktiskt användbart är jag övertygad om att man måste lägga dem på kisel för att kunna koppla in och ut signalerna, säger Olof Engström.

Som exempel tar han en minnescell där själva minnet är gjort i en nanostruktur men där man använder förstärkare och komparatorer i kiselteknik för att läsa ut minnescellerna.

Ett annat spännande område är nervceller. även där ska cellerna läggas på en bärare av kisel för att kunna kopplas till omvärlden. Men det är inte levande datorer man siktar på att göra utan olika typer av sensorsystem.

Nervcellerna kan bland annat se, höra och lukta. Dessutom kan de utföra avancerad signalbehandling, till exempel känna igen ett mönster.

Egenskaperna kan användas för att styra robotar på ett mycket mer begåvat sätt än i dag. Ett annat möjligt användningsområde är att reparera förstörda nervfunktioner

i kroppen. Ett framtida biochips skulle kunna ge en döv person ett rudimentärt hörande.

Men lejonparten av forskningen kommer att ske inom Chalmers etablerade områden, såsom kiselteknologi, mikromekanik, lasrar, mikrovågskretsar, kvantstrukturer och flytande kristaller.

Försörjs från källaren

Det nya renrummet har en mycket modern konstruktion. Det är byggt av ABB som en separat huskropp inuti MC2-huset och det baseras på en metertjock betongplatta. Den bärs upp av stålpelare som förankrats i berggrunden och utgör i princip golvet för själva renrummet. Betongplattan har ett stort antal hål som används för att leda upp gaser, vatten, el, avlopp, med mera från den underliggande servicevåningen. På vinden finns fläktar och filter som används för att skapa övertryck i renrummet så att inga oönskade partiklar kommer in.

- Uppbyggnaden gör att hela renrummet i princip blir lika rent. Dessutom är det enkelt att byta plats på maskinerna eller installera nya eftersom alla anslutningar görs genom golvet till den underliggande servicevåningen, säger Olof Engström.

Han räknar med att få 25 kvadratmeter av klass 1, 140 kvadratmeter av klass 10, 200 kvadratmeter av klass 100 och resten blir klass 1 000.

Bygget av renrummet är i princip klart och den första processutrustningen är på väg att installeras. Bland det första som lyfts in är 46 processbänkarna för sextums kiselskivor som kostat 20 miljoner.

De fyra gamla labben på Chalmers för kisel och tre-femmaterial är stängda. Utrustning som kan återanvändas är på väg att flyttas in i det nya labbet.

Den dyra elektronstrålelitografiutrustningen, som kan rita linjer ner till 10 nm och punkter ner till 4 nm, är beställd och ska levereras i april.

- Den kostar mellan 30 och 40 miljoner. Vi får det fjärde exemplaret som tillverkas.

För att inte i onödan konkurrera med de andra forskningslabben i Sverige, ångström i Uppsala och KTH med labb i Kista, har man bildat ett samarbetsråd.

- Vi har kommit överens om att inte köpa utrustning som kostar med än åtta miljoner om vi inte är överens om var den ska stå, säger Olof Engström.

- Det är mycket billigare att skicka prover mellan labben än att dubblera dyrbar utrustning.

Klart om ett halvår

I april ska större delen av renrummet vara igång. Det kommer att skötas av 12 heltidsanställda tekniker och driften är budgeterad till 25 miljoner de fem första åren. Sedan är tanken att överskottet från externa uppdrag ska täcka de löpande driftskostnaderna. En viktig uppgift är därför att marknadsföra centrets tjänster. De tänkta kunderna finns både bland svenska och utländska företag.

För att göra MC2 känt, har man precis dragit igång en marknadsföringskampanj.

Dessutom ska Andy Nilarp, som är styrelseordförande för MC2 och som varit vd för ABB Microelectronics i Schweiz, använda sitt kontaktnät för att bearbeta framför allt utländska kunder.

- Målet är att 30 procent av renrummets omsättning ska komma från industrin, säger Olof Engström.

Men man har inte ambitionen att agera kontraktstillverkare och tänker inte hyra ut golvyta. Industriuppdragen ska handla om forskning eller produktutveckling.

En viktig extern partner är Imego, Institutet för mikroelektronik i Göteborg, som sysslar med sensorer och mikromekanik men saknar eget labb. En tänkbar möjlighet är att MC2 tar fram en process som passar Imego.

- Vi diskuterar vilken process de vill ha. Kanske blir det en kopia av något som finns på ett kommersiellt foundry.

Förhoppningarna är annars att MC2 ska generera ett antal nya företag.

- Tvärs över gatan i Stena Center finns ett innovationscentrum som kan hjälpa till med det praktiska och i det gamla sjukhusområdet här bredvid finns lediga lokaler.

När Olof Engströms mångåriga vision äntligen blir klar till sommaren finns alla förutsättningar för forskningsresultat i världsklass. Resultaten kan dessutom bli grunden för nya spännande företag.