Mårten Armgarth visar stolt Acreos renrum i Norrköping Foto: Staffan Gustavsson |
Norrköpingsdelen av Acreo koncentrerar sig på utvecklingsprojekt inom området elektronikbyggsätt. Projekten handlar om så skilda saker som kostnadseffektiva flerchipsmoduler där passiva komponenter ersätts med tunnfilmsteknik och polymerbaserad elektronik som ska tryckas direkt på papper. Samarbetspartner hittar institutet både i industrin och inom den akademiska världen. Uppdragen är sådana som normalt inte ryms på företagens forskningsavdelningar.
- Vi lever inte i en värld full av kvartalsrapporter som i industrin, säger Mårten Armgarth.
Det ger honom och de andra anställda friheten att fundera längre på projekten och att våga prova nya idéer. Samtidigt säger Mårten Armgarth att forskningsinstitutet kan erbjuda en mer professionell arbetsmiljö än ett universitet.
- Vi har labb som skiljer sig mycket från ett renrum på ett universitet där man har mycket doktorandutbildning och forskarutbildning. Våra renrum är rent industriella och vi måste ha ordning och reda eftersom vi också har småskalig produktion här.
Tillgången på bra utrustning och frihet från att behöva jobba med allt för korta tidshorisonter gör att Acreo kan ta uppdrag som varken universitet eller vanliga konsultföretag kan åta sig. Upptäcker institutet att uppdraget skulle kunna klaras av någon annan tackar de nej.
- Då hänvisar vi i stället till någon konsult som klarar av jobbet. Vi ska bara arbeta med sådant som inte har gjorts förut.
Det innebär att uppdragen ofta är projekt som löper ganska stor risk att inte lyckas fullt ut. Projekt som industrin enligt Mårten Armgarth undviker till förmån för verksamhet som mer direkt påverkar den kommande kvartalsrapporten.
- Fler och fler, även bland de större företagen som till exempel Ericsson och ABB, rör sig nerför risk-kurvan mot lågriskprojekt, säger han.
På universitetens institutioner ligger man i motsatt del av riskkurvan och arbetar med kunskapssökande för sin egen skull. Klyftan ska överbryggas av forskningsinstituten.
- Man har klassiskt sett tryckt ned branschforskningsinstituten och tyckt de varit något dammiga. Av statens medel går 97 i procent i huvudsak till universitet och högskolor och tre procent till instituten. I många länder med bra tillväxt är förhållandet i stället 70/30, säger Mårten Armgarth.
Riktigt så mycket finansiering tycker han inte att Acreo behöver men han vill ha lite mer pengar från staten.
- I USA räknar man med att staten får tillbaka 2-3 gånger de satsade pengarna och i Taiwan 20 gånger pengarna, säger han.
De andra svenska forskningsinstituten på området ser Mårten Armgarth inte som några konkurrenter till Acreo. Däremot finns det på internationell nivå andra institut med liknade inriktning som kan vara med och slåss om uppdrag.
- Det är till exempel tyska Fraunhofer. Men ännu så länge är efterfrågan på vår kompetens större än tillgången, säger han.
Men institutet försöker trots detta hålla en hög profil i debatten och är mån om att synas, lokalt i Norrköping, nationellt och internationellt.
Vid sidan av att utföra uppdrag åt industrin ser sig Acreo som en plantskola för framtida entreprenörer som ska skapa nya teknikföretag. Personalomsättningen är hög och det är något Armgarth är stolt över.
- Vi har ett antal entreprenörer till låns för tillfället. De kommer att flytta på sig och det är så det ska vara. Kompetens finns i huvudet på folk och det räcker inte bara att skriva rapporter för att förmedla den.
Mårten Armgarth tycker att vi i Sverige historiskt sett haft för låg rörlighet av kompetenta personer mellan den akademiska världen och näringslivet.
- Man lämnar universitetet och går aldrig tillbaka, säger han.
Orsaken tror han finns i låga forskarlöner i den akademiska världen.
Nu funderar Acreo som bäst på att expandera sin verksamhet och efter fiberlaboratoriet i Hudiksvall tittar man söder ut mot Malmö-Lund regionen eller Göteborg där det finns både akademisk kompetens och elektronikindustri.
- Lokaliseringen är viktig. Vi är beroende av kompetens och kompetens är lokalt. Vi vill vara där det finns duktigt folk
Jonas Ryberg