Ersätt nummerknapparna med en musplatta, så får det plats en hel pc-skärm och en kamera i stället. Så tänkte Helsingborgsföretaget Spectronic, och världens pryljournalister föll som furor när produkten presenterades på Cebitmässan i mars.

Ericssons Mobile Communications må ha haft en kort storhetstid för sina GSM-telefoner, men bolaget kan ha banat väg för en till stor del ny nisch i svensk elektronikindustri: avancerad konsumentelektronik. Just Spectronic har i och för sig 16 års erfarenhet av att utveckla och tillverka nyskapande ficktelefoner, men i Lund med omnejd finns också många nya företag. C Technologies, som gör skannerpennan C Pen, är kanske det mest kända. Dess dotterbolag Anoto och Wespot röner också uppmärksamhet. Här ligger också Framfabägda Hårdvarubolaget, med 33 anställda, som utvecklar bredbandsgränssnitt för olika hemapparater.

Alla har det inte gått så bra för. Mobilisys gick i konkurs för ett par veckor sedan, då de inte kunde finansiera sina planer för GPRS-terminaler. Mobilisys delägare Multiq, som gör platta datorskärmar, går däremot vidare mot den stora marknaden i rask takt.

Tidiga användare

Framför allt är det inom banbrytande produkter som svenska företag verkar se sin roll: sådana som bygger på avancerat ingenjörskunnande och motiverar användarna att förändra sina vardagsvanor.

- I Sverige är vi bra på två saker. Vi är kreativa när det gäller att ta fram ny teknik, och det finns kvalificerade teknikanvändare som kan utveckla nya rutiner, säger Per Siversson, vd för Spectronic.

Men konsumentelektronik är inget homogent område.

- Den nya teknikens marknad skiljer sig från den stora konsumentmarknaden, säger Per Siversson.

Vissa tänker sig att ny teknik omedelbart kan omvandlas i storsäljande konsumentprodukter, men enligt Per Siversson talar historien emot det. Först brukar alltid nya produkttyper komma i mindre volymer, och köpas av betalningsvilliga på-jobbetanvändare. Först när dessa har etablerat de nya användningsmönstren är produkten redo för massmarknaden.

De asiatiska konsumentjättarna brukar snarare jobba med väletablerad teknik, som de är bra på att produktionsanpassa och sälja i jättevolymer. Inom det segmentet tror inte Per Siversson att hans eget företag hör hemma.

är Europa på gång?

Det spås att Europa ska kunna ta upp kampen med USA och Asien på konsumentmarknaden. Inte minst hänger det ihop med det väntade genombrottet för alla möjliga radioförsedda prylar, till exempel med Bluetooth. En förlängning av GSM-succén, alltså.

- De allra flesta av de här prylarna kommer inte att ha något användargränssnitt - mer än att du kommer att surfa in och göra inställningar via någon sorts browser, men det kommer du inte att vilja göra så ofta, säger Jerker Delsing, professor vid Luleå tekniska universitet.

Han nämner eluttag som kan handla el där den är billigast, eller puls- och blodtrycksmätaren som skickar hälsouppgifter om oss till doktorn. I skuggan av handdatorer och mobiltelefoner växer det alltså fram en marknad för produkter med lägre profil. Jerker Delsing väntar sig genombrott för flera svenska företag, först av allt inom hälsovårdsprodukter, även sådana som säljs direkt mot slutanvändaren. Han tror att svenska företag ofta har ett försprång mot sina kolleger i resten av världen, även i Silicon Valley.

En annan trend som gynnar Europa är att produktionslinjerna numera är helautomatiserade. Därmed behöver det inte vara så mycket dyrare att producera i höglöne- än i låglöneländer, tror Per Siversson på Spectronic och andra som Elektroniktidningen har talat med.

Nätverk bakom C Pen

När det gäller Lund finns ytterligare ett par fördelar för konsumentinriktade elektronikföretag.

- Det finns en massa konsultföretag som stöttar det här. Om man startar ett företag så finns det massor av expertis att köpa, säger Lars Philipson, elektronikprofessor vid Lunds tekniska högskola.

Han nämner en lång rad företag. Sigma Innovation står för projektledning, Svep i Lund som konstruerar elektronik, RPC i Malmö gör mönsterkort på kort tid, Vellinge Electronics monterar kretskort och färdiga produkter i tidiga skeden, GT Prototyper i Ystad gör plastdetaljer direkt från cad-filer, Telecom Lund utvecklar antenner, och så vidare. Lars Philipson nämner den första generationens C Pen som praktexempel på samarbete mellan flera av dessa företag.

Lars Philipson står också bakom en 20 poängs påbyggnadsutbildning för nyblivna data- och elektronikingenjörer, i konsten att utveckla digitala produkter. Kursen omfattar mycket detaljerade kiselkunskaper, men också projektmetodik och kreativ produktutveckling.

Hur det kommer att gå för de nya svenska företagen återstår att se. Förseningarna för nya telenät och den plötsliga torkan på riskkapitalmarknaden är två av problemen som spelar roll just nu. Och även om C Technologies växer är det nog för tidigt att tala om större strukturförändringar i den svenska elektronikbranschen. De svenska framgångarna inom kommunikationsteknik och optronik matchas kanske inte av användarnära produkter än på ett tag. Men om bilden är så lovande som Elektroniktidningens intervjupersoner tror, lär vi få se ytterligare ett och annat rejält produktgenombrott inom de närmsta åren.