JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Jobbet börjar efter 100

Producerbarheten betyder allt när produktionen ska upp i konsumentvolymer. Det ställer krav på uppfinningsrikedomen och komponentkunskaperna hos konstruktören. Men också på lyhördheten vid kontakten med tillverkare och komponentleverantörer.
- En del ingenjörer tror att de är klara när det har tillverkats 100 fungerande enheter. Men det är tvärtom då som jobbet börjar, säger Mats Lindoff som är vd för C Technologies och som tidigare i många år var en av de ledande utvecklarna av Ericssons mobiltelefoner.

Flera elektronikkonstruktörer håller fram det starka kravet på producerbarhet som en av de stora skillnaderna mot utveckling av dyrare system. Och det bör man ha funderat över långt innan man tillverkat hundra exemplar.

- Det är bra om man klarar av att göra alla sina kretslösningar och anslutningar utan att behöva använda för många olika svårtillverkade komponenter, säger Per Siversson, vd för mobiltelefonutvecklaren Spectronic.

- Annars är det väl nästan samma sak som annan elektronikkonstruktion. Det ligger nära varandra att konstruera en radarstation och en mobiltelefon. Men man uppskattar en ingenjör som kan hitta nya smarta lösningar. Ett kabinett i en mobiltelefon kan användas både som antenn, skärmning och bärare av elektroniken. I en radarstation delar man upp det. Det kan ställa högre krav på kreativiteten även om fysiken är densamma, säger Per Siversson.

Får tala med fabriker

- Det blir mer produktionsingenjör av det hela, säger Peter Gustafsson, elektronikkonstruktör på Wespot.

Det kanske inte är den billigaste komponenten som är billigast att använda i produktionen, påpekar han.

- Vid små volymer kan man handmontera kontaktdon, men inom konsumentprodukter får man tänka på det redan från början. Det kräver ju att konstruktören känner till processerna och tänker i god tid på att kontakta leverantörerna och fabrikerna.

Att ha koll på komponentutbudet framåt i tiden är viktigt, tycker han, och slår ett slag för Elektroniktidningens komponentnotiser.

- Man kanske siktar på chip-scalekapslingar och BGA redan från början, för det kanske tar två år innan produkten kommer i produktion, nämner han som exempel.

Komponentvalen försvåras däremot av att det kan vara svårt att få överblick över priserna.

- Innan man kan göra en rejäl beställning är det svårt att få en bra offert. Då kan man få reda på att komponenten blir dyrare än vad som sades från början, säger Peter Gustafsson.

Precis som i andra sorters projekt jobbar elektronikkonstruktören mot en färdig specifikation, och ska således inte göra alla systemavvägningar i sitt eget huvud, framhåller Lars Philipson, som står bakom Lunds utbildning i digitalproduktutveckling. Produktionsanpassningen är inget för vanliga elektronikkonstruktörer, utan ska köpas in från experter, hävdar han bestämt, men betonar att det är viktigt att få med dessa experter tidigt i projektet.

Men samtidigt pekar han på att elektronikkonstruktören måste ha förståelse för samspelet mellan olika egenskaper hos produkten, exempelvis elektronikhårdvara, mekanik, program, form och användarinteraktion. Integrationen tar en stor del av arbetet.

- Ericsson har låtit formgivningen av telefonerna ske i Malmö, medan alla andra utvecklare har suttit i Lund. Det är ett pangexempel på hur man kan bygga barriärer mellan olika yrkeskategorier, säger Lars Philipson kritiskt.

Bra om det lyser

Specen tenderar att vara mer föränderlig när det gäller konsumentprodukter än inom större system. Men ofta finns det en parameter som är given: priset. Michael Båberg och hans företag Easy Living har tagit fram ett system som bland annat kan fjärrstyra eluttag i hem. Han betonar att man aldrig får göra någonting bättre än nödvändigt, utom möjligen om det gör produktens yta mer attraktiv.

- Om man tänker mer på skalet och mindre på funktionaliteten så når man nog massmarknaden lättare, säger Michael Båberg.

Däremot måste komponenterna hålla så pass jämn kvalitet att två grannars produkter fungerar likartat utan att de behöver trimmas. Inte minst bör eventuella lysdioder på fronten lysa lika starkt.

Familjedrag är viktigt

Att tidigt anlita en byrå för industriell formgivning är något som Michael Båberg ser som en fullkomlig nödvändighet.

- Om det är en serie produkter ska man se att det är en familj. Det är viktigt att kunden känner igen sig, att det inte är känns som ett hopplock.

- Vad gäller elektroniken har vi valt standardkomponenter som redan går i volymer i prispressade tillämpningar. Radion är en sådan som sitter i bilöppnare.

Lägger man extra pengar ska det vara på lysdioder, knappar eller annat som kunden ser, enligt Michael Båberg. Saker som är billiga men ser dyra ut.

En annan förutsättning i konstruktionsarbetet är att minne är dyrt. Det spelar roll för Easy Living som siktar på runt en miljon produkter. På 8 kilobyte ryms bland annat IP-stack, fullt radioprotokoll och tillämpning.


Alexander Kristofersson

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)