About / Advertise
Nytt nationellt elektronikprogram ska skapa kompetenskluster
Vinnova vill ha 1,5 miljarder i extrapengar att fördela till svensk elektronikforskning de närmaste fem åren.Största delen av pengarna, ungefär en tredjedel, ska användas till att organisera ett antal så kallade kompetenskluster.
- Jag föreslår att staten ska satsa på kompetenskluster i bland annat elektronikproduktionsteknik, kiselkarbid, fotonik och mikrosystem (Mems). Socware i Norrköping är en bra modell för hur det kan se ut, säger Sven-Ingmar Ragnarsson på Vinnova.Vinnova vill ha 1,5 miljarder i extrapengar att fördela till svensk elektronikforskning de närmaste fem åren.Största delen av pengarna, ungefär en tredjedel, ska användas till att organisera ett antal så kallade kompetenskluster.
- 1,5 miljarder är små pengar internationellt sett, och även nationellt med tanke på vad som står på spel när det gäller Sveriges framtida tillväxt.
Sven-Ingmar Ragnarsson skriver just nu på en "Nationell strategi för utveckling av svensk elektronikbaserad industri", som ska presenteras för näringsdepartementet inom ett par veckor. Det är en uppföljning av ett liknande program som Nutek bad att få som uppdrag och som avrapporterades 1999.
- Det programmet ledde inte till något speciellt, mer än att näringsdepartementet höll med om att det innehöll bra förslag. Därför bad regeringen Vinnova att uppdatera det, och det är det jag håller på med.
- Det kanske viktigaste är att regeringen snabbt ger en entydig signal att det ska satsas på mikroelektronik och annan högteknologi. Svensk industri kan knappast fortsätta bygga system i världsklass om den saknar kunskap om komponenter. På samma sätt måste man kunna produktionsteknik för att bli bra på konstruktion.
Direkt stöd till grundforskning vid högskolorna är i första hand en fråga för Stiftelsen för strategisk forskning, SSF, och Vetenskapsrådet, enligt Ragnarsson. Vinnova ska koncentrera sina insatser till områden där Sverige är eller behöver bli starkt. Det innebär till exempel ökade anslag till forskningsrenrummen, som föreslås få ytterligare 25-30 miljoner per år för drift och underhåll.
- Det har egentligen inte varit någon nettoökning av resurser för elektronikforskning på de senaste tio åren. Undantaget är renrummen, där det har satsats kanske två miljarder på att bygga men det saknas hela tiden pengar till driften, säger Sven-Ingmar Ragnarsson.
Även om näringsdepartementet får programskriften före sommaren lär det inte komma några reaktioner förrän efter valet i höst. Men då börjar å andra sidan vissa frågor bli akuta, som hur man ska kompensera för att SSF drar ner på sina anslag nästa år.
- Vissa beslut måste fattas ganska snabbt för att ge möjligheter till planering, eftersom en del anslag försvinner nästa år. I praktiken behövs cirka 100 miljoner 2003.
I programmet sätts målet att Sverige om tio år ska ha 1,2 procent av världens elektronikproduktion; idag ligger andelen på ungefär 1 procent. I pengar skulle det innebära en tredubbling av produktionsvärdet, från 140 till 420 miljarder kronor, förutsatt att världsmarknaden fortsätter växa med runt 10 procent per år.
Lennart Pettersson
