About / Advertise
Ska Sverige ha mikroelektronikforskning nu när Ericsson slutar tillverka halvledare? Självklart, menar Vinnova.
| Några lyckade statliga forskningssatsningar o Tidiga forskningsinsatserna på mikrovågsteknik, rf-teknik samt elektriskt styrbara antenner har medfört att Ericsson kunnat utveckla och producera basstationer för mobilradio, varvid företaget uppnått över 40 procent av världsmarknaden. o Forskningsinsatser på 80-talet inom fotonikområdet har utgjort grunden till ett flertal optoföretag exempelvis Optillion som gör sändtagare. o Utvecklingen av en ny sorts minne med extremt stor lagringskapacitet som pågår hos Thin Film Electronics i Linköping bygger på kunskap från långsiktig satsning på elektriskt ledande polymerer. o Tidiga satsning på vätskekristallteknik i Göteborg utgör nu grund för vidare expansion via exempelvis Swedish LCD Center i Borlänge samt displayutvecklingar på annat håll. Bilden visar en trefärgsbildskärm. |
Volvo är ett exempel på företag som på senare år fått upp ögonen för mikroelektronik och anställer forskare inom området. Att Infineon tagit över Ericssons mikroelektronik behöver inte heller vara enbart negativt.
- Om vi ser till att bygga upp en stark kunskaps- och forskningsmiljö här i Sverige kan det hända att Infineon väljer att stanna kvar och utnyttja dessa resurser.
Elektronikindustrin är den största industribranschen i världen idag. Inte nog med det, elektronik- och mikroelektronikindustrin är också den snabbast växande industrisektorn med ett genomsnittligt värde på 11 respektive 17 procent per år under de senaste 30 åren. Och den tillväxttakten spås hålla i sig, trots dagens djupa konjunktursvacka.
Forskning betalar sig
För ett år sedan genomförde Vinnova en studie med syfte att se om tidigare statliga forskningsinsatser, som 1980-talets Nationella Mikroelektronikprogram, NMP, och IT4-programmet, givit några konkreta resultat. En slutsats var att de industriella och ekonomiska effekterna var minst 10 till 30 gånger större än avsatt forskningsstöd, förmodligen avsevärt större.
Enbart en handfull nystartade fotonikföretag har under 2000 och 2001 attraherat närmare 16 miljarder kronor i utländskt kapital.
Idag finns det minst ett sextiotal företag i Sverige som tillverkar eller utvecklar avancerade elektroniska eller optiska komponenter eller produktionsutrustning. Större delen av dessa bygger på forskningsresultat eller kompetens som utvecklats inom ramen för de tidigare statliga forskningsinsatserna, hävdar Vinnova.
Anna Wennberg
