Den urusla telekomkonjunkturen visar tydliga spår i den svenska elektronikindustrin. Varsel och konkurser har duggat tätt under året. Inte minst Ericsson har drabbats hårt. Företaget har under de två senaste åren varslat närmare 15 000 personer i Sverige. Hälften i år, hälften förra året.

Första oktober i år hade Ericsson totalt 71 700 anställda, varvid 32 700 jobbade i Sverige. Det innebär att företaget minskat sin personalstyrka med drygt 35 500 på ett och ett halvt år, varav 11 800 fått gå i Sverige.

När Ericsson skär drabbas alla personalkategorier, även forskning och utveckling. Under året har företaget dessutom avvecklat sin verksamhet inom optokomponenter och sålt halvledarverksamheten till tyska Infineon. I oktober varnade ordförande Michael Treschow återigen för kraftiga nedskärningar i forskning och utvecklingen. Siktet är nu inställt på en halvering av F&U-budgeten.

- Vår ambition är att halvera antalet utvecklare inom Ericssonkoncernen fram till slutet av nästa år, förtydligade Ericssons personalchef Carl-Gustaf Leiner nyligen på en presskonferens.

Sannolikt är att Ericsson kommer med ytterligare neddragningar redan innan jul. Och under nästa år kommer flera tusen att tvingas lämna koncernen. Det helt överskuggande målet för Ericsson just nu är nämligen att det totala antalet anställda ska vara under 60 000 vid utgången av nästa år.

Fast det är inte enbart Ericsson som drabbats av stagnationen inom telekomsektorn. De dystra framtidsutsikterna har även slagit hårt mot företag som levt gott på att ha telekomjätten som storkund. Ericssons inbromsning har blivit tvärnit för flera underleverantörer, inte minst de stora kontraktstillverkarna Flextronics, Solectron och Sanmina-SCI.

Stora stjälper små

Den senaste neddragningen hos Flextronics var i oktober. Då beslutade företaget att avveckla all produktionsverksamhet i Linköping. I januari ska verksamheten avslutas och kvar i Linköping blir enbart en utvecklingsenhet med cirka 120 anställda. även Visby blev vingklippt i oktober då Flextronics varslade drygt 60 procent av personalen där. Numera har Flextronics kvar cirka 1 000 personer i Sverige som arbetar med tillverkning inom telekom. Runt 130 finns i Visby, drygt 500 i Karlskrona och 340 i Västerås.

När det går dåligt för jättar som Flextronics och Solectron drabbar dominoeffekten också andra företagen. De två mönsterkortstillverkarna Norrköping Printed Circuit Board (PCB) och Multek är tydliga exempel på detta. Norrköping PCB, som hade Solectron och Ericsson som kunder, var en av landets största tillverkare av mönsterkort till mobiltelefoner innan företaget tvingades lämna in konkursansökan i slutet av augusti.

Flextronicsägda Multek varslade i sin tur halva personalstyrkan vid sin mönsterkortsfabrik i Kumla för dryga två veckor sedan. Företaget skyller neddragningen på dålig orderingång och hård konkurrens från låglöneländer. Företagsledningens åtgärder för att minska förlusterna är att lägga ner serieproduktionen för att i stället satsa på prototyptillverkning. Fast frågan är hur det går
med tanke på att mönsterkortstillverkaren Elektrotryck så sent som i april tvingades lägga ner sin Timråfabrik som gjorde just prototyper till mobiltelefoner och basstationer.

Listan på företag som drabbats av telekomkrisen i Sverige kan göras lång. De två konsultföretagen AU-System och Northstream finns där, likaså Anoto, Enea, Optillion, Zarlink, ytterligare ett antal opto- och nätverksföretag, Intenna Technology, Vällingby Ingenjörsbyrå och Quartz Pro.

Gemensamt för de tre sistnämnda företagen är att alla försattes i konkurs under året. Quartz Pro räddades dock med hjälp av pengar från Vinnova (se artikel nästa sida), Lexicon köpte konkursboet från Vällingby Ingenjörsbyrå som nu siktar på att hjälpa varslade från Ericsson till nytt jobb (se artikel nästa sida) medan det bara för en vecka sedan blev klart att Flextronics Design övertar Intennas antennutveckling i Kalmar.

Läs även:
Opto vänder inte förrän 2004
Räddningsplan för 3,5 miljarder
Yttermyr vill matcha övertalighet med teknikhunger

Anna Wennberg