Idel svenska och nordiska programföretag dyker upp när Elektroniktidningen undersöker vilka företag det är som levererar programvaran till nästa generation av mobiltelefoner.
PROGRAMKOMPONENT: Ip header compression
All trafik, även telefonsamtal, ska skickas som ip-paket i 3G-nätet. Varje ip-paket innehåller data och en etikett, kallad pakethuvud. Genom att använda ett enklare format på pakethuvudet mellan mobil och basstation, kan kapaciteten i cellen tredubblas för viss trafik.
Svenska Effnet har haft representanter i standardiseringskommittéerna för iphc (IP header compression), som tekniken heter, och implementationer av dessa protokoll är företagets enda produkt.
Det har inte alltid varit så. Företaget, grundat av Luleåforskare, sålde en annan programkomponent, en brandvägg.
- Det visade sig att trots att vi var i yttersta framkanten med brandväggen, så nådde vi inte ut. Checkpoint Cisco, du vet - då spelar det ingen roll hur mycket bättre teknik man har, säger Effnets vd Göran E Larsson.
Misslyckandet var lärorikt.
- I sin totalkalkyl måste man alltid räkna med kostnaden för marknadsföring och försäljning, att nå kunder. Många svenska företag kan inte det.
- Våra kunder har bara ett alternativ till att köpa, det är att utveckla åt sig själva, säger Göran E Larsson.
- Standarderna är visserligen allmänt tillgängliga, men de enda implementeringarna är gjorda av Ericsson, Nokia, Siemens och oss, och de använder dem bara för sin egen räkning, säger Göran E Larsson.
- En helt ny spelare som lanserar idag? Man ska aldrig säga aldrig, men det finns bara ett bestämt antal infrastruktur- och mobiltelefonleverantörer. När de sett till att de har tekniken är marknaden mättad.
Bland kunderna finns amerikanska wcdma-teknikleverantören Interdigital, som har tyska Infineon som kund, vilket gör att Effnets programvara till slut snurrar i telefoner från Siemens och Samsung. Agere och NEC är andra användare.
Satellitkommunikation är företagets andra nisch, också här gäller smala bandbredder och varje sparad bit är värd sin vikt i entropi. Här är amerikanska Comtech kund.
FÖRETAG: Interpeak ger varje mobiltelefon en egen IP-adress
PROGRAMKOMPONENT: Ipv6
Det finns ett stort utbud av Internetstackar på marknaden. Men det finns färre som klarar nästa version av internetprotokollet, ipv6. Och snävar man in sig till inbyggda system, med krav på små fotavtryck och energisnålhet, finns kanske bara ett företag kvar, Interpeak i Stockholm.
De inbyggda systemen vill koppla upp sig på Internet. Men det är redan ont om ip-adresser. USA plockade åt sig de flesta under Internets barndom. Åt Asien lämnades blott smulor, vilket gör problemet akut för mobillandet Japan.
Snart kommer ipv6, med fyra gånger fler siffror i adressen, att lösa problemet.
Interpeak har samlat på sig ett 30-tal kunder sedan starten år 2000. I USA är de tillverkare av routrar, bredbandsmodem och wlan-utrustning. I Europa finns telekomtillverkarna som behöver ipv6 till sina basstationer - varje 3G-telefon ska ha en egen ipv6-adress.
Också telematikföretag är kunder - fordon och maskiner vill ut på det nya Internet.
Interpeak säljer sammanlagt ett 20-tal programprodukter. Bland annat en ssl-krypterad webbserver och de säkerhetsprotokoll som ingår i ipv6 - enklare säkerhet är den andra stora vinsten med ipv6, och något som kan användas för till exempel säker kommunikation även innan växlingen till ipv6.
Programkomponenterna är porterade till de vanligaste cpu-familjerna, och till snart 10 operativsystem.
Det är källkod i programspråket C som licenseras och kunden kan om så önskas portera den själv.
FÖRETAG: Hantro -- programvara nu, hårdvara nästa gång
PROGRAMKOMPONENT: Videokomprimering
Finska Hantro säljer videokomprimering enligt protokollen Mpeg4 och H263, som är 3GPP-standarderna till nästa generations mobilnät.
- Marknaden har tagit fart. Video är nästa stora sak, säger Tomas Myntti, vice marknadschef på Hantro.
Det intressanta med Hantro är att komponenterna både säljs i form av program och IP-kärnor.
Fördelen med programkomponenten är att den kan sättas in betydligt senare i konstruktionscykeln.
- Du kan starta snabbt med en programvarulösning och få in den i dagens produkter, säger Tomas Myntti.
Till nästa generation finns sedan tid att konstruera in IP-kärnan, som har högre prestanda och längre batteritid. Den hårda och mjuka lösningen har samma programgränssnitt, vilket gör utbytet smärtfritt.
Att standarder kan åldras är en teoretisk fördel för programkomponenter eftersom de är enklare att uppgradera. Men för denna specifika produkt är inte Tomas Myntti oroad.
- Design som görs i dag i hårdvara kommer att leva på marknaden i säkert 2-3 år, säger han.
Precis som Effnet har Hantro bearbetat operatörerna för att få dem att kräva funktioner från mobiltelefontillverkarna, som är Hantros egentliga kunder.
Företaget har en bakgrund som asic-konsult bland annat för mobiltelefoner. För tre år sedan, när de såg vart vindarna blåste och insåg att nischen fanns, började Hantro rekrytera kompetens inom algoritmdesign och video.
Hantro är partner till bland annat OSE Systems, och har både Nokia, Sanyo och Motorola som användare. De första produkterna kom i oktober 2001.
Konkurrensen kommer från företag som byggt streamingprogram till servrar. De har utökat sitt sortiment med videokodare till mobiltelefoner.
Och så finns företag som implementerar hårdvarukodare, men i separata kretsar, inte som IP-kärnor.
- Och det finns ingen annan som erbjuder både hård- och mjukvara, säger Tomas Myntti.
FÖRETAG: UIQ Ger Symbian ett ansikte
PROGRAMKOMPONENT: Programkörningsmiljö
Ronnebyföretaget UIQ utvecklar en programkörningsmiljö med samma namn för mobiltelefoner som använder Symbian som applikations-OS.
Applikations-OS, som Symbian, Windows CE, Linux och Palm OS, har blivit en ny mobilplattform för programtillverkare att leverera till.
Rtos:et är nämligen inte ensamt OS på de mer avancerade mobiltelefonerna. Ett kompletterande applikations-OS är ett sätt att kunna erbjuda fler program till slutanvändaren. Plattformen är öppen för vem som helst att leverera till.
Men först måste applikations-OS:et anpassas till rtos:et och mobiltelefonens hårdvara och gränssnitt -- det måste få en programkörningsmiljö.
Närmaste konkurrenten till UIQ är Nokia med miljön Series 60, som företaget använder självt och också har många kunder till.
FÖRETAG: Trolltech -- Linux men inte gratis
PROGRAMKOMPONENT: Programkörningsmiljö
Norska Trolltechs Qtopia är den stora programkörningsmiljön för Linuxmobiler. Den enda konkurrensen kommer från mobiltillverkarnas egna anpassningar.
Det finns två programmiljöer som är gratis och öppen källkod, precis som Linux självt - GPE och Opie - men de har inte nått produktmognad.
FÖRETAG: IAR -- Bluetooth i 1,8 kbyte RAM
PROGRAMKOMPONENT: Bluetooth
IAR har vunnit sitt anseende genom att sälja programverktyg. Nu har företaget i sitt sortiment också en serie programkomponenter som hanterar blutoothkommunikation.
- Det finns många bluetoothstackar på marknaden, men praktiskt taget inga för små inbyggda system, säger Magnus Unemyr, produktchef för bluetoothprodukter på IAR.
En bluetoothstack består av moduler som implementerar kärnan och olika applikationsprofiler. Det minsta fotavtrycket för Bluetooth från IAR är 1,8 kbyte RAM och 25 kbyte ROM.
- Det kan ta tiotusentals timmar att implementera en komplett Bluetooth- eller tcp/ip-stack. Vill du bygga en produkt med sådan funktionalitet, vill du ha den komponenten färdig.
Modulerna säljs som färdigbyggda komponenter till företag som vill lägga till olika typer av bluetoothfunktionalitet i sina produkter.
- Tekniskt kan kunden ändra i vår stack eller lägga till ny funktionalitet, eftersom vi säljer källkoden.
- Men det är inget vi rekommenderar, och jag tror inte att det blir billigare, säger Magnus Unemyr.
Bluetooth har försenats gång på gång. Trösten är partnerskap med de flesta bluetoothmodultillverkarna på marknaden, inte bara Ericsson. Och under hela 2003 förväntas marknaden öka.
Kunder finns i USA, Europa och Asien.
FÖRETAG: Teleca har mjuka paket till alla mobiler
PROGRAMKOMPONENT: Användarprogram
Svenska Telecas programpaket Obigo innehåller bland annat webbläsare, chatprogram och säkerhetsprogram.
Programmen är skrivna i C och porterade till ett 20-tal mobilplattformar.
FÖRETAG: Synergix ger snabbare spel
PROGRAMKOMPONENT: Spelmotor
Svenska Synergix spelmotor Mophun är bland annat porterad till OSE.
I och med att Mophun är optimerad för spel, ger den betydligt bättre prestanda än Javamaskiner ger för Javaspel.
Ericssons nya mobiler T310 och T610 använder Mophun.
Jan Tångring