JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Slakt hotar KTHs halvledarlabb

Verksamheten vid KTHs halvledarlaboratorium i Kista går med förlust. Om staten inte skjuter till pengar måste verksamheten börja avvecklas.
- Den experimentella verksamheten på KTHs halvledarlabb är allvarligt hotad, säger Gunnar Landgren, vice rektor på IT-universitetet i Kista.

- Det vore skandal att tvingas avveckla en resurs som sedan starten för 15 år sedan varit pådrivande i förnyelsen av svensk högteknologisk exportindustri.

Orsaken till det akuta läget är att den statliga myndigheten Vinnova i år kraftigt minskar sitt basstöd till forskningsinstitutet Acreo, som hittills stått för en mycket stor del av halvledarlabbets intäkter.

Från och med i år faller ett fyraårigt basstöd till labbverksamheten på 3,3 miljoner per år från Nutek/Vinnova bort helt. Samtidigt har ett basstöd som givits till alla forskningsinstitut successivt avvecklats under senare år, vilket för Acreos del betyder ett avbräck på ytterligare 5 miljoner i år.

- Vi prioriterar att stöjda särskilda större initiativ som Acreos testbäddsverksamhet och Socware. Stödet till övriga samfinansierade projekt där vi står för 40 procent och industrin för 60 procent minskar däremot, säger Sven-Ingmar Ragnarsson på Vinnova.

En snabb kalkyl visar att driftkostnaden för labbet inklusive avskrivningar förra året uppgick till cirka 30 miljoner. KTHs fakultetsanslag täckte en tredjedel, medan de resterande 20 miljonerna har finansierats direkt på projekten.

Kruxet är att Acreo, med de samfinansierade statliga projekten, hittills stått för närmare 15 miljoner av intäkterna till KTHs labb. Runt 50 procent av kostnaderna har alltså täckts den vägen. Den övriga finansieringen kommer via forskningsprojekten i labbet, som i sin tur inte har råd att betala fullt ut.

Och inte lär det bli bättre på sikt, nu när Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) drar ner sina anslag till elektronikforskning med 25 till 30 procent. SSF har tidigare stått för uppåt 80 procent av anslagen till svensk elektronikforskning.

Hoppet vilar just nu på Vinnitel, ett utvecklingsprogram för it- och telekom som Vinnova föreslog till regeringen i november förra året. I programmet, som total omfattade 3,5 miljarder kronor, ingick en pott på 350 miljoner till omedelbara åtgärder. Förhoppningen är att 100 miljoner av dessa utan dröjsmål ska skjutas till svenska forskningsinstitut.

- Om Vinnova inte får Vinnitel-pengar inom kort måste vår verksamhet inom nanoelektronik och optik halveras, säger Hans Hentzell, vd på Acreo.

- Just nu gör vi en översyn över hela vår verksamhet och gör prioriteringar, vilka projekt som ska få vara kvar.

Anna Wennberg

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)