About / Advertise
Arbetslösheten för elektronikingenjörer här i USA är rekordhög. Den ligger strax över 6 procent, för datavetare strax över 5 procent. Det är de högsta siffror som uppmätts under de 20 år som myndigheterna följt dessa grupper.
Att många elektronikföretag rapporterar goda vinstsiffror gläder förvisso börsen, men återspeglas inte i fler anställda. Fenomenet har redan fått en etikett - "the jobless hike" - den jobblösa uppgången.Bland dem som förlorat jobbet är det populärt att skylla på Indien. Det brukar heta att det är till Bangalore som programmerarjobben försvunnit, tillsammans med en del jobb inom asickonstruktion och EDA.
Det var dock efterfrågan från amerikanska bolag som skapade den indiska IT-industrin, och det var faktiskt inte länge sedan som indiska programmerare ansågs som en väsentlig resurs. När dotcomföretagen växte som snabbast samtidigt som Y2K-problematiken skulle lösas lobbade industrin intensivt för att öka den indiska invandrarkvoten. Som mest, 1999 och 2000, importerades över 100 000 programmerare varje år från Indien och en stor mängd jobb lades också ut på indiska underkonsulter.
Efter dotcombubblan trodde nog många att allt skulle återgå till det tidigare. Men även om många indier inte fick sina visum förlängda så hade de indiska konsultfirmorna visat sig både kompetenta och billiga. Samtidigt hade Indien avreglerat sitt telenät och bredbandsförbindelserna byggts ut, så kommunikationen till Indien blev både billig och säker. Och hjälpprogrammen för arbetsuppdelning, så kallade workflowprogram, hade blivit allt bättre.
Resultatet blev en tillväxt i den indiska IT-industrin med 20-30 procent om året. Indisk IT beräknas i år omsätta runt 12 miljarder dollar och tillväxten ser inte ut att avta.
Att skylla den amerikanska arbetslösheten på indierna är dock inte relevant. Nationalekonomer här i USA hävdar att större delen av arbetslösheten beror på rationaliseringar, automatisering av programmeringsjobb och intensiv kostnadsjakt hos företagen. De pekar på att två miljoner jobb försvunnit från USA de senaste 20 åren, samtidigt som 35 miljoner skapats de sista 10 åren.
Det struntar dock de arbetslösa ingenjörerna i. De pekar på trenden - produktionsjobben har försvunnit till Mexico och Kina, och stödfunktioner från telefonväxlar till Microsofts helpdesk har gått till Indien.
Att industrialisering är precis vad västvärlden hoppats att u-länderna ska lyckas med är inget bra svar för den arbetslöse amerikanske ingenjören. Folk här är helt enkelt förbannade. Så frågan om outsourcing kommer sannolikt att bli stor i höstens presidentval. Exakt vilka linjer John Kerry och George Bush kommer att driva i valet är långt ifrån klart.
När tv-tillverkningen försvann till Japan för några decennier sedan, samtidigt som japanska biltillverkare lyckades allt bättre i USA uppstod ganska fula "Japan-bashing"-debatter här. Risken för rasistiska undertoner är inte mindre idag. Så det skulle inte förvåna om frihandeln får en knäck.
Det skulle i så fall troligen drabba Sverige också. Små länder vinner mer på frihandel än stora.
Adam Edström
