Elektroniktidningen har tittat under skalet på marknadens första 3G-telefoner.
Portelligent har undersökt vad som döljer sig under skalet på de första 3G-telefonerna från Nokia, Motorola och NEC.
- Allmänt har vi funnit att de har många komponenter, är dyra, stora och har kort batteritid.
- Jag tror att det är bråttom att få fram bättre telefoner. Konsumenterna måste få ett brett urval av telefoner som ligger närmare de 2G-telefoner de är vana vid, säger David Carey.
2G INUTI 3G-TELEFONEN
Det finns flera problem med att försöka bygga 3G-telefoner som matchar 2G-telefoner i prestanda.
För det första är det logiskt omöjligt eftersom en 3G-telefon har en inbyggd 2G-telefon. Alla 3G-telefoner kommer under överskådlig framtid att behöva hantera både 2G (GSM för röst- och GPRS för datatrafik), och 3G (WCDMA för både röst och data) eftersom WCDMA-nätet har dålig täckning i de flesta länder.
För det andra är WCDMA-standarden mer komplicerad än GSM. Den kräver mer intelligens i protokollen och har högre bandbredd.
För det tredje har denna högre bandbredd fått operatörerna att lova fler funktioner - marknadsföringslöften om videotelefoni ska infrias.
3G-mobilerna avkrävs alltså både fler funktioner och en extra komplicerad radiodel. Allt i samma förpackning som en 2G-telefon.
Nokia 6550 och NEC e-606 representerar extremfallen i hur tillverkarna tagit sig an utmaningen.
Det är Nokia som valt den på sikt nödvändiga strategin: hög integrering i specialtillverkade kretsar. Nokia 6650 innehåller ett enkelsidigt kort med totalt 29 halvledarkretsar. NEC e-606 behöver två dubbelsidigt monterade kretskort för sina 108 halvledarkretsar.
Grovt uttryckt: NEC rotade i byrålådorna efter gamla komponenter och satte ihop dem till en ny mobiltelefon.
- En del av komponenterna kring wcdma-delen såg vi i en NEC-telefon i Japan för två år sedan, berättar David Carey.
Nokiamodellen saknar visserligen videotelefoni. Och den har bara 7 Mbyte Flash mot NEC-telefonens 32 Mbyte. Men även om man räknar bort dessa skillnader så är Nokias design den mest integrerade.
TVÅ ÅR GAMMAL KOMPONENT
Man ser skillnaden i de gemensamma funktionerna. NEC använder till exempel en separat basbandsprocessor för GSM och WCDMA medan Nokia klarar sig med en enda gemensam.
NECs och Nokias strategier är båda rationella på sitt sätt.
- Skillnaden demonstrerar företagens olika approacher, säger säger David Carey.
Priset Nokia betalar är en högre risk. För att investeringen i specialkretsar ska kunna räknas av krävs stora tillverkningsvolymer.
- Medan NEC redan byggt och betalat för de flesta av de konstruktioner de använder i telefonen.
- NEC valde att inte binda upp sig för en marknad som man ännu inte vet hur den kommer att utvecklas, säger David Carey.
CHANSAR PÅ MASSVOLYM
Utdelningen för Nokias konstruktionsarbete kommer i låg produktionskostnad och hög prestanda.
NECs 17,33 kvadratcentimeter halvledare förbrukar mer energi än Nokias 4,54 kvadratcentimeter - Nokiamodellen har en standbytid på två veckor, NEC-modellen två dagar.
Strömförbrukning är inte självklart proportionell mot kiselarean. Med modern strömsparteknik kan GSM-radion vila när WDCMDA-radion används.
- Men låg integration brukar normalt hänga samman med hög strömförbrukning, säger David Carey.
Nokias totalt 629 komponenter, inklusive passiva komponenter, är förstås billigare i inköp än NECs 1421 komponenter. Lika viktigt är att monteringen också blir billigare med få komponenter. NECs kort kräver dessutom montering på båda sidorna av korten.
Man kan inte komma runt tillverkningskostnaden genom att utnyttja låglöneländer - investeringen för maskinerna är densamma.
Nokia och NEC är extremfallen. Portelligent har också skruvat sönder Motorolas 3G-telefon A380. Den hamnar mellan NEC och Nokia med 935 komponenter varav 68 integrerade kretsar.
Portelligent har tyvärr ännu inte fått tag på ett exemplar av Sony Ericsson Z1010. Den bygger på Ericssons plattform U100 och är antagligen jämförbar med Nokia 6550 när det gäller integrering.
- Ericsson har alltid varit konkurrenskraftigt när det gäller antal komponenter och övriga mått vi använder för att uppskatta kostnad och komplexitet, berättar David Carey.
- Historiskt har vi kunnat studera Ericssons konstruktioner under lång tid. Redan innan de fanns att köpa som plattformar.
Ladda hem artikeln som PDF
Jan Tångring