- Manuell montering kostar kanske en tiondel i ett låglöneland jämfört med i Sverige. Men maskinell montering skiljer en faktor hundra i pris mot manuell montering, och det är lika billigt i Sverige som i Kina.

Det anser Lars Wallin, konsult och lärare i produktion på KTH. I dag, efter konkurser, utförsäljningar och utflyttningar till låglöneländer är det lätt att uppfatta den kvarvarande svenska elektronikproduktionen som en bortvittrande spillra, dömd till undergång i en pågående industriell omstrukturering.

Fast riktigt så enkelt är det inte. Många tillverkare lever vidare och ser framtiden med tillförsikt, och företag som Partnertech och Flextronics har produktionsanläggningar både i Sverige och i låglöneländer. Under rätt betingelser kan svensk industri fortfarande hävda sig mot till exempel Kina.

Automatik utjämnare
En av dessa betingelser är automatiseringsgraden. Ju högre grad av automatisering, desto mindre lönar det sig att flytta produktionen till ett låglöneland.

På Elektronik/EP-mässan i Stockholm i februari 2005 ska Lars Wallin med produktionslinor på mässgolvet demonstrera vilka vinster man kan uppnå med automatisk montering.

- Vi ska demonstrera med ett skräckexempel och en idealisk konstruktion. Skillnaden är enorm i produktionstid, berättar han.

Men förutsättningen är att produktionsaspekterna finns med tidigt i konstruktionsarbetet. Skräckexemplet är elektronikkonsulten som sitter och pular för sig själv på sin kammare och kommer fram till en genialisk konstruktion som är totalt olämplig för serieproduktion.

Resultatet är antingen en produkt som är dyr att producera, eller en lång serie omkonstruktioner som ökar på utvecklingskostnaderna.

- Det har funnits en kultur av vattentäta skott mellan produktion och konstruktion. För många konstruktörer har produktionen varit ett nödvändigt ont som kommer sedan. Detta problem fanns redan när konstruktion och produktion var olika avdelningar på samma företag. Med outsourcingen av produktionen har produktionskedjan flyttats längre bort och problemet förvärrats, tycker Maria Månsson på Avantel.

Tillverkare vill vara med
Det finns enligt Maria Månsson även kontraktstillverkare som är snåla med att samarbeta med konstruktören, av rädsla för att avslöja företagshemligheter, men i dag vill de allra flesta svenska tillverkarna komma med i arbetet på ett så tidigt stadium som möjligt.

- Undersökningar visar att ungefär 80 procent av produktkostnaden bestäms under utvecklingsfasen. Om tillverkaren är med tidigt i konstruktionsfasen kan man minska kostnaderna och produktionstiden med uppemot 25 procent. Ju tidigare tillverkaren är med, desto större vinster, säger Glenn Svedberg, ansvarig för elektronikproduktionen på Flextronics.

Vinsterna står att hämta i att konstruktionen är anpassad just för den fabrik som ska producera den, men också i val av material och komponenter.

- Det är bättre att använda komponenter som finns lokalt tillgängliga vid produktionsanläggningen. Logistiken kan vara 10 procent av totalkalkylen, och där ingår både transport av komponenter till fabriken och av den färdiga produkten till kunderna, berättar Christer Persson, ansvarig för industrialisering på Flextronics Design.

Även mekanik
Två andra faktorer som lätt glöms bort är den rent mekaniska delen av konstruktionen, samt att den färdiga produkten ska vara testbar.

- Det vi ser från konsultbolag är att de ofta är bra på elektronik, mindre bra på mekanik, och sämst på testbarhet, anser Sören Wilhelmsson på kontraktstillverkaren Partnertech.

- Ett exempel på ett mekanikfel är att konstruktören inte har kläm på toleranskedjorna, och att den färdiga produkten helt enkelt inte får plats i höljet. Ett trivialt fel, men det händer rätt så ofta, fortsätter han.

Partnertech använder sig av ett koncept de kallar VA/VE, Value Analyze/ Value Engineering. Det går i korthet ut på att de bryter ner en kunds konstruktion i funktionsblock, sedan går man igenom vad som kan förbättras block för block, och väger kostnad, återbetalningstid, förbättring och besparing mot risken för att nya problem ska uppstå.

- Det är sällan man ändrar allt man ser, en del vinster är så små att de inte är värda en omkonstruktion, berättar Sören Wilhelmsson.

Både tjänst och marknadsföring
Partnertechs analyser bygger mer på gedigen erfarenhet av gränslandet mellan konstruktion och produktion än några enkla handgrepp. Den görs i alla led, från offerering till produkter i serieproduktion. En del av analyserna gör de på eget initiativ, som marknadsföring snarare än betald extratjänst.

Flextronics har ett liknande koncept, ett verktyg vid namn Eflex Design, som hjälper konstruktören att se hur deras konstruktion fungerar i deras maskiner.

- Man kan säga att det är en databas över vår erfarenhet av hur man ska göra, där konstruktionen delas upp i ett antal standardmoment. Man väljer även vilket fokus produkten har, för mobiltelefoner gäller andra regler än för telekomutrustning, förklarar Christer Persson.

De tillverkare Elektroniktidningen har talat med poängterar alla hur viktigt det är att ha en fungerande arbetsmetod för att få med alla de faktorer som ska tas hänsyn till redan på konstruktionsstadiet.

- Det är väsentligt att ha ett tätt samarbete mellan konstruktörer, elektroniktillverkare och mekaniktillverkare. Jag tror inte att det finns någon människa som kan alla disciplinerna, och om du inte knyter till dig folk med den kunskap du saknar kommer du att göra misstag, anser Sören Wilhelmsson.

Räcker inte
Trots de förbättringar som finns att hämta i bättre konstruktion är det få tillverkare som vill gå så långt som till Lars Wallins antydningar om att industriflytten från Sverige skett i onödan.

- Även för maskintillverkning är en produktionstimme billigare i låglöneland, eftersom det är människor som underhåller maskinerna, säger Sören Wilhelmsson.

- Det krävs också en viss livscykel på produkten. Kostnaderna för att sätta upp en produktionslina är väsentligt mycket större för automatmontering. Mobiltelefoner har ofta så kort livscykel att det inte lönar sig att montera dem automatiskt, anser Christer Persson.

Lönekostnaderna är inte heller det enda skälet till att flytta produktionen till annat land.

- Kunden kan ha sin marknad där och vill därför minska transporterna. Eller det kan vara ett land med handelshinder som kräver lokal tillverkning, säger Christer Persson.

Korta transporter
På samma sätt finns det produkter som inte lämpar sig lika bra för tillverkning i Kina eller Polen, och det är förmodligen här framtiden för svensk elektronikproduktion finns, inte bara i testserier innan produkter ska industrialiseras. Ett exempel är förstås när den lokala marknaden man vill ha korta transporter till är just Sverige. Det finns flera.

- Jag brukar argumentera för att systemkomplexa produkter inte är lika mobila, utan bör vara väldigt nära konstruktionsverksamheten, säger Ulf Pettersson på Flextronics Design.

Produkter som är kunskapsintensiva eller i behov av frekventa ändringar eller kundanpassningar bör enligt Flextronics synsätt produceras nära konstruktörerna. Ytterligare exempel på produkter som lämpar sig för svensk tillverkning är om produkten är en del av ett system som finns lokalt, startupföretag som behöver konstruktionshjälp, eller eftermarknadsproduktion.

Sören Wilhelmsson på Partnertech, som har utveckling i Sverige, men produktion i både Sverige och Polen, hävdar till och med att det faktum att de har ett låglönealternativ även gynnar produktionen i Sverige. Att de kan producera i låglöneland gör att de får fler förfrågningar, men där det gynnar kundens konkurrenssituation kan man tillsammans besluta att producera lokalt.

- Det finns tillräckligt mycket behov för att kunna försörja en stor produktionsbransch i Sverige även i framtiden, enligt min mening, summerar Christer Persson.

Elias Nordling