Rolf Rising Studerade elektronik och telekom vid Lunds tekniska högskola, där han gick ut 1974. Därefter arbetade han på Ericsson, bland annat med analoga och digitala transmissionssystem. Inom Ericsson var han också en pionjär med datorsimuleringar av HF-kretsar. 1984 var han med och startade Diaphon, som tog fram världens första programmerbara hörapparat. Han slutade som vd 1991, efter att företaget köpts upp av 3M. Därefter arbetade han i anslutning till Chalmers med affärsutveckling. Han hade bland annat ett finger med i den famösa robotdammsugaren. 1998 engagerades han av Invest in Sweden Agency för att utreda ett nationellt program för system på kisel. När det resulterade i Socware år 2000 fick Rolf Rising leda programmet.

- Allt var frid och fröjd första året, sedan gick marknaden rätt in i väggen, säger Rolf Rising med ett skratt.

Nej, allt gick inte som det var tänkt för Socware, ett av Sveriges största elektronikprogram. Syftet med programmet var att stärka den svenska kompetensen på systemkretsar med utbildning, forskning och nya företag.

- Det var stor brist på konstruktörer i slutet av 90-talet, och det var prat om att få länder skulle klara av att konstruera avancerade system på kisel. Vi ville se till att Sverige var ett av de länderna.

Ville få med Taiwan
Rolf Risings arbetsgivare är myndigheten Invest in Sweden Agency, där han ansvarar för IT och elektronik.

Det var också ISA som var initiativtagare till Socware, och Rolf Rising som ledde programmet. Därav följer att ett av syftena var att få utländska företag att etablera verksamhet i Sverige.

- Vi började hårt med att jobba mot Taiwan, ett land med bra synergier med Sverige, de är bättre på produktion men svagare på systemkonstruktion. Vi fick ett gott mottagande, och investeringar från Via Technologies.

Men med den vikande konjunkturen fick Via dra sig ur Sverige igen. Även Atmel kom och gick. Desto bättre har det gått för utbildningen.

- När man gör en systemkrets måste man bestämma sig för vad som ska göras i hårdvara och mjukvara. Det är en tradeoff som kräver kompetens på bägge områdena. Samma sak händer i hårdvara när man ska bestämma vad som ska göras digitalt och analogt, även det två kompetensområden.

Populär utbilning
Därför skapade man en ny konstruktionsutbildning där studenterna fick välja mellan att kombinera analog och digital asic-konstruktion eller digital konstruktion och mjukvara för inbyggnad.

- Mastersutbildningen har gått som tåget. Vi har haft 440 studenter, och förra året var det 1 100 sökande till 160 platser.

Den mest uppmärksammade delen av Socware har varit demonstratorn Soctrix, som i rekonfigurerbar radio ska kombinera tre wlan-standarder med 3G i en radiokrets. Wlan-delen blir färdig nu i vår, 3G tillkommer i höst.

- Det är delvis en show-off, för att visa omvärlden och Sverige att svensk forskning kan generera den typen av resultat.

Naturlig övergång
Socware-programmet avslutas vid årsskiftet. Någon direkt fortsättning tänker sig inte Rolf Rising. Utbildningen förväntar han sig går in i ett skede, där högskolorna driver den vidare i eget intresse. Forskningen tror han successivt kommer att övergå i andra program, som Stringent i Linköping, som tagit upp stafettpinnen för mjukvarustyrd radio.

- Socware har varit viktigt för att upprätthålla kompetensen på korthållsradio i Sverige när Ericsson dragit sig ur. Om Ericsson vill tillbaka in i wlan, och det är många som tror att framtiden för telekom ligger i kombinationen 3G/wlan, så har kunskapsbasen nu stärkts.

Nästa stora program som Rolf Rising har drivit fram är IVSS (Intelligent Vehicle Safety Systems). Den främsta skillnaden mot Socware är att IVSS är mycket mer företagsstyrt, en orsak till att det tagit längre tid att få igång det.

- Jag tyckte att det var klappat och klart 2001. Vägverket hade utsetts till huvudfinansiär och under 2002 fanns det ett detaljerat programinnehåll. Men vägverket och fordonsindustrin var inte överens om formerna, och det tog till slutet av 2003 att komma överens. Nu har Saab kommit igång med det första projektet.

Säkerhet för fordon
IVSS ska arbeta med, säkerhetssystem med fokus på fordonselektronik. Finansieringen på drygt 640 miljoner, med hälften från industrin, räcker i fem år från och med 2004, men Rolf Rising tror på en förlängning med ytterligare fem år, där fokus kan förskjutas till infrastruktur.

- Inom bilindustrin är man extremt duktiga på mekanik de vet hur man bockar varenda plåt och drar i varenda skruv. Elektronik har man inte alls samma erfarenhet av. Elektronik och programvara utgör idag mer än 50 procent av utvecklingskostnaden för flera nya bilar, och även andelen av produktionskostnaden ökar.

- Volvo fick ansvaret för elektronikutvecklingen inom Ford-koncernen för att de var längst framme. Även Saab är en frontrunner inom GM. Sannolikt kommer fordonsfamiljerna att begränsa sig till några få elektronikplattformar där Volvo och Saab kan spela en stor roll. Här finns en jättechans för Sverige att bli ett centrum för bilelektronik.

Elias Nordling