About / Advertise
77 GHz ger för dyra komponenter
Bilradar var det vanligaste ämnet när den svenska radarkompetensen samlades till en temadag betitlad "Framtidens radar front end". Kontentan var att bilradar är tekniskt möjligt idag, men komponenter för 77 GHz-radar är för dyra för att det ska löna sig, och den provisoriska frekvensen kring 24 GHz gör ingen glad.
Temadagen anordnades av Acreo, Kitron, Microwave Road och högskolan i Jönköping, och även om allt inte handlade om bilar - Ericsson Microwave pratade om smarta digitala antenner och Saab Rosemount om oljetankmätare - var ändå bilradar det främsta ämnet.Bilradar var det vanligaste ämnet när den svenska radarkompetensen samlades till en temadag betitlad "Framtidens radar front end". Kontentan var att bilradar är tekniskt möjligt idag, men komponenter för 77 GHz-radar är för dyra för att det ska löna sig, och den provisoriska frekvensen kring 24 GHz gör ingen glad.
Bilradar har fått ett tilldelat frekvensutrymme kring 77 GHz, en mycket hög frekvens som fortfarande kräver dyra specialkomponenter. Branschen har därför krävt att få använda frekvenser kring 24 GHz. Dessa frekvenser används dock av radioastronomer, som av förklarliga skäl inte kan påverka vilka frekvenser olika molekyler i universum sänder ut radiostrålning på.
Resultatet blev i Europa en kompromiss som inte lär göra bilbranschen nöjd. 24 GHz-bandet får användas, men tillståndet gäller bara fram till 2013, då tekniken för 77 GHz beräknas ha blivit billigare. Och om fler än 7 procent av bilarna har bilradar, den uppskattning som gjorts för när radarn börjar störa andra tillämpningar, kan tillståndet dras in. Om någon vågar utveckla 24 GHz-bilradar under dessa osäkra villkor återstår att se.
Till dess fortgår försöken med 77 GHz-radar. Kitron och Acreo har deltagit i ett EU-projekt för att prova byggsätt för 77 GHz-radar med standardkomponenter. Resultatet blev två demonstratorer med olika byggsätt, och man är så pass nöjda med resultatet att man vill gå vidare med utvecklingen.
Svårt bumpa galliumarsenid
Komponenterna är dock dyra och svårhanterliga. På Kitron upptäckte man att det var extremt svårt att montera galliumarsenidkretsar med flipchip, och även om man till slut lyckades genom att fästa bumparna på substratet i stället för på kretsen anser man inte att dess monteringsprocess är kommersiellt gångbar än.
Bättre gick det med trådbondning och kiselgermaniumkomponenter. Kiselgermanium klarar inte lika hög effekt som galliumarsenid, men effekten borde räcka för bilradar.
- Nu är det mer en fråga om att få fram billigare komponenter, var slutsatsen från Joakim Strömberg på Acreo.
På Volvo har man i dag en automatisk farthållare för lastbilar som även håller avståndet till framförvarande bil. Men drömmen är en multifunktionsradar som även klarar parkeringshjälp, stadstrafik, kollisionsvarning och skademinimering vid oundviklig kollision.
- Problemet är inte frekvensen utan säkerheten. Hur ser man till exempel till att inte avståndshållaren för motorvägar går igång i stadstrafik? Det är hela tiden små saker i funktionaliteten man inte tänkt på, säger Agneta Sjögren på Volvo Teknisk Utveckling.
Elias Nordling
