Nosoftwarepatents: "Vi säger inte generellt nej till programpatent"

Vill inte ha patent på ren programlogik

Ja till patent på algoritmer som gör bilbromsar effektivare, och på algoritmer för ljudkomprimering. Men nej till patent på operativsystem och generell programvara. Så säger organisationen Nosoftwarepatents i en intervju med Elektroniktidningen.

EU är både för och emot programpatent

Mellan EU:s parlament och ministerråd studsar just nu olika förslag till ett direktiv. Det handlar om vilka patentregler som ska gälla för uppfinningar som delvis består av programvara.

Jasidan gillar ministerrådets förslag, det så kallade "common position", från maj 2004. Det är tillåtande för möjligheten att patentera programvara.

Parlamentet - nejsidans allierade - vill ha ändringar som gör det svårare.

I bakgrunden finns Europeiska patentorganisationen - som inte har något med EU att göra - och dess konvention från 1978, EPC.

Jasidan vill ha ett förslag som lagfäster den praxis som vuxit fram i de beslut EPC fattat. Nejsidan tycker att EPC:s praxis med åren blivit allt för tillåtande mot programpatent.

Ministerrådet strök den 7 mars i år parlamentets ändringar och skickade sitt gamla förslag till parlamentet.

Till juni ska parlamentet ta fram nya ändringsförslag och den 6 augusti går parlamentet till omröstning.

Det ursprungliga arbetet med direktivet startade i EU-kommissionen år 2000.

Florian Müller är general för Nosoftwarepatents, en av lobbyorganisationerna mot programpatent.

Han är också rådgivare åt svenska databassäljaren Mysql.

Elektroniktidningen: Vad är bristerna i ministerrådets förslag?

Florian Müller: En brist är att det inte definierar ordet "tekniskt" - definitionen av "tekniskt bidrag" är cirkulär.

Det lägger tolkningsmakten i händerna hos patenttjänstemännen. En EPO-tjänsteman sade på en regeringskonferens i oktober att programvara är "teknisk i sig". Det vill säga i klartext att programvara är patenterbart.

Hur vill du avgränsa "tekniskt"?

I Tyskland har man i flera decennier använt en definition som inbegriper kontrollerbara naturkrafter. Man räknar bland annat upp gravitation, kärnkraft och elektricitet.

Visst krävs en viss flexibilitet. Men uppfinningens bidrag ska vara väldefinierad genom att den är kopplad till naturkrafter. Programlogik ska inte vara tillräckligt.

Vilken sorts program skulle man kunna patentera då?

Säg att ABB bygger en bilbroms som styrs av en algoritm som gör bromsen mer effektiv. Då handlar det tydligt om en uppfinning som involverar naturvetenskap - det krävs kraft för att bromsa en bil.

Men om ABB:s ansökan handlar om ett sätt att hantera datorminnet skulle patentet omfatta all typ av programvara, även den som körs i en vanlig PC.

Vi har aldrig varit emot patent på programvarustyrda apparater. Men patentet ska gälla för det särskilda syftet med apparaten. Inte för generella framsteg inom i datorvetenskapen, det vill säga matematik och logik.

Ska svenska företaget Coding Technologies kunna patentskydda sin ljudkomprimeringsteknik?

Jag vet inte hur Codings patent ser ut. Men ta till exempel den del av MP3-tekniken som tagits fram i laboratorier som forskat i hörandets psykologi, hur örat och hjärnan uppfattar ljudet. Där kan man se att naturkrafter är involverade. Så där är jag beredd att diskutera patenterbarhet.

Men svenska Eneas realtidsoperativsystem OSE ska inte kunna patentskyddas?

Jag känner inte till OSE men antar att det är ett generellt operativsystem.

Problemet är att OSE antagligen inkräktar på många fler patent än Enea själva äger. Inom fältet operativsystem finns oräkneliga patent. Det finns ungefär 700 patent på minneshantering bara i Europa, och det är bara ett av många saker som ett operativsystem gör.

Säger du att programpatent är ett hot mot Enea?

Om Enea inkräktar på patent är det enda de kan göra att be till Gud om att ingen ska jaga efter dem. Var och en av patentägarna kan få en domstol att förbjuda försäljningen av både Eneas produkt och Eneas kunders produkter.

Varför gillar Ericsson det tillåtande programpatentförslaget från ministerrådet?

Stora företag har en bättre förhandlingsposition. De kan hänvisa till sin patentportfölj och säga "om ni stämmer oss ska vi nog kunna hitta ett patent bland våra tiotusentals som ni inkräktar på. Och så stämmer vi er tillbaka och det överlever ni inte."

Idén är att skydda uppfinnare. Men i verkligheten är patent ett maktspel.

Egentligen behöver man inget kapital för att utveckla och sälja programvara. Man behöver bara en bra idé och en efterfrågan. Problemet är att program består av många små komponenter. Om de alla är patenterade ligger de i vägen för din access till marknaden. De är en artificiell tillträdesbarriär.

Såvida inte din egen patentportfölj är så massiv att de stora spelarna låter dig bli medlem i deras klubb där man korslicenserar till varandra. En sådan klubb är praktiken en ickeaggressionspakt.

Det är som en värld där bara kärnvapenmakterna kan bedriva handel i trygghet. Alla andra är i deras nåd.

Jag kan förstå att "kärnvapenmakterna" vill ha det så. Det ger dem mindre konkurrens.

Vad är det som gör just programvara kontroversiellt?

Jag tror att motståndet mot patent är störst i de sammanhang som inte har en ett-till-ettmotsvarighet mellan patent och produkt.

Den som råkar göra en uppfinning som redan patenterats, har ingen rätt till den. Oavsett om han kopierat den eller utvecklat den själv.

När produkt och patent är samma sak är den risken liten. Det gäller exempelvis läkemedel och kemikalier.

Men när en produkt har många komponenter, som programvara, är sannolikheten att göra intrång mycket större. Produkten kanske skyddas av tio patent, men begår 500 patentintrång.

Jan Tångring