Telekomprodukter består alltmer av programvara. Den bör ha samma skydd som de gamla lösningarna i hårdvara. Det säger Ericssons Gustav Brismark och Peter Olofsson i en intervju med Elektroniktidningen.
Gustav Brismark är patentansvarig på Ericsson och Peter Olofsson är presstalesman.
Vilken är Ericssons uppfattning i striderna kring EU:s patentdirektiv?
Gustav Brismark: Vi vill lagfästa gällande praxis. Vi stöder ministerrådets "common position".
Man ska kunna patentera tekniska uppfinningar oavsett hur de är uppdelade i programvara och hårdvara. Det ska inte spela någon roll om lösningen består av mikroelektronik, mekanik eller en processor som exekverar kod.
Dagens regler säger att en uppfinning ska ha en teknisk påverkan på omgivningen. Det är ett bra krav för det skiljer ut de uppfinningar som är viktiga för oss från rena programvarulösningar.
Varför är Ericsson rädd för parlamentets tillägg till ministerrådets förslag?
Peter Olofsson: De utesluter möjligheten att patentera uppfinningar som har en processor som exekverar kod. En mekanisk telefonväxel skulle kunna patenteras, men inte en datoriserad.
GB: En allt större del av den utveckling vi gör sker inom programvaruområdet. Samma funktioner i en GSM-basstation som för tio år sedan implementerades i en asic, körs idag på en DSP.
Den praxis ni vill att EU ska lagfästa, tillåter patent som många är kritiska till, som Amazons patent på oneclickshopping och Adobes på flikmenyer. Är sådana patent ok?
PO: Huruvida de är korrekta eller ej får någon annan avgöra. Webbprogrammering är inte vårt expertområde.
GB: Det finns sannolikt patent där det begåtts misstag i handläggningen. Men att generellt begränsa möjligheten till patent är inget bra sätt att hindra detta.
Stöder ni common position oavsett vad den har för inverkan på oneclickpatentet?
GB: Vi stöder common position för att det är viktigt för Ericssons verksamhet. Vi ser att rådande patentpraxis i Europa fungerar för oss.
Det är visserligen inte vår sak att bedöma om det inte fungerar i andra industrier, men jag tycker mig inte ha sett problem där heller.
Ericsson och andra stora telekomföretag anklagas för att använda patent till att bygga revir kring ny teknik medan standarden är under utarbetning. Ni bildar sedan oligopol genom att byta patent med varandra och genom dyra licenser bromsa för nya aktörer. Är det så det går till?
GB: Nej. Det står var och en fritt att engagera sig i arbetet och lämna bidrag till standarden.
Därefter är det en del av reglerna i standarden att man inte får stänga ute någon. Man skriver under på att man ska licensera sina patent till alla som vill.
Men i praktiken?
GB: Det är precis så det fungerar i praktiken. Ericsson säljer ju GSM-produkter och har inget intresse av att det uppstår oresonliga nivåer på royalties.
Beskriv ett av era GSM-nyckelpatent!
GB: Ett handlar om digitalisering av tal. Mobilsystemen är flera gånger effektivare än fasta telefonnät. Ljudet komprimeras med hjälp av en modell för mänskligt tal som beskriver munhåla och resonanser i termer av filter. Vi har forskat i det sedan tidigt 80-tal.
Ni beskriver GSM som ett kollage av geniala idéer. Andra säger att standardisering sker genom att storföretag genomdriver sina egna patenterade lösningar?
PO: Tror man det så måste man ha uppfattningen att ny teknik kommer som en skänk från ovan.
Ny teknik kräver forskning och utveckling. Det är ingen slump att vi spenderar 20 miljarder på det. Våra ingenjörer ligger inte på sofflocket.
Vad skulle sämre möjligheter att patentskydda program ha för effekt?
PO: Det är svårt att se att standardisering skulle kunna fungera som idag. Alternativet skulle vara att var och en gör sin egen standard. Vilket företag skulle vilja ge upp sina uppfinningar om man inte kunde få ersättning från dem som vill utnyttja den teknik man utvecklat?
Varför räcker det inte med copyright för att skydda programvara?
GB: En teknisk uppfinning kan inte skyddas med copyright. Det kan bara skydda en text. Det är därför man har patent - för att kunna ge ett skydd samtidigt om man delar med sig av tekniska framsteg till omvärlden.
Claes Wikström, tidigare på Ericsson,har berättat vad som händenär han sökte två patent. Det ena beviljades. Det andra visade sig vara en gammal idé. Men det var inget problem för Ericssons patentadvokater. De stuvade om ansökan till något som Wikström beskriver som "obegripligt" även för honom. Hans patent (US patent no 5,995,981) beviljades. Kommentar?
PO: Vi vill inte kommentera den berättelsen. Men den stämmer inte överens med vår erfarenhet av hur en patentansökan går till.
Jan Tångring