JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Vårt behov av hjältar

När allt färre ungdomar väljer ingenjörsbanan och ingenjörerna själva ser Dilbert som sin enda stilikon – då klev han fram, den osannolike hjälten Christer Fuglesang. Länge var han ifrågasatt, rentav hånad, men nu rättmätigt hyllad. Ingen svensk har i modern tid gjort bättre PR för ingenjörsyrket.
 I Hollywood var det länge sedan ingenjören var en hjälpte. På ½lm är det mest poliser, advokater, läkare eller rentav journalister som spelar den rollen. De ingenjörer som över huvudtaget förekommer är antingen asociala tekniknördar eller så står det på den onda sidan.

Så har det varit ett tag, vilket förstås knappast gagnat alla oss som bejakar teknik och ingenjörskonst, och som vill att landets mest begåvade ättelägg ska skaffa teknisk utbildning. Men någonting har hänt. Förvisso sänder varken TV3 eller Kanal 5 ännu någon såpa med ingenjörshjältar, men på Discovery ½nns både Extreme Engineering och Mythbusters med rejäla tittarsiffror.

Medial berg- och dalbana sedan 1992
Och så finns Christer Fuglesang. Han har förvisso varit på den mediala radarskärmen ända sedan han blev utvald till astronaut 1992. Men i takt med att åren gick och Fuglesang blev kvar på marken i än det ena än det andra till synes tröstlösa träningsprojektet så blev det mediala tonläget allt mer ifrågasättande, ironiskt och ett tag rentav pejorativt, med inslag i mindre smickrande tv-serier som Percy Tårar och Hey Baberiba. Fuglesang personi½erade ett tag den spruckna drömmen om svensken som ger allt för en internationell karriär i det svåraste av gebit, bara för att vara så mellanmjölkslagom att karriären aldrig kommer loss.

Snackis på skolgårdar och arbetsplatser
Sedan klockan 02.47 den 10 december i fjol är det dock ingen tvekan om hjältestatusen. Då lyfte rymdfärjan Discovery med Christer ombord, och inte ens det faktum att han tappade en interstellär skruvdragarchuck under en rymdpromenad kunde sätta käppar i statuskarriärhjulets rullande. Som Sveriges ende astronaut har Fuglesang blivit en snackis på skolgårdar, ½karum och arbetsplatser som få andra samtida ingenjörer.

Ingenjörsvetenskapsakademin var förutseende – Fuglesang var hedersgäst på dess högtidliga årssammankomst redan ett halvår innan uppskjutningen. Hans visiter i Sverige har sedan nedkomsten från rymden bevakats och bejakats av medier och samhällstoppar med en intensitet som tidigare enbart förlänats Zlatan, Abba och Björn Borg.

Näringsministern mötte upp på Arlanda. Kungen och Drottningen tog emot hela familjen Fuglesang. Medierna rapporterade när han besökte barn på sjukhus och sin gamla skola i Bromma. KTH och inte minst Fysiksektionen där jublade så det hördes i tv när Christer kom på besök. Han fick flyga JAS, med vederbörligt eko i tidningarna.

Må det bli lika lyckosamt som sist

När han numera syns på bild med statsminister Fredrik Reinfeldt och oppositionsledare Mona Sahlin är det ingen tveksamhet om vem som är huvudperson. Säg någon annan svensk ingenjör som lyckats med det? Att utse honom till första och hittills enda hedersmedlem i Sveriges Ingenjörer är förstås ett genidrag av den organisationen.

Nu ska han av allt att döma upp i rymden igen. För återväxten i svensk industris skull är det bara att hålla tummarna för att det blir lika lyckosamt som sist. Starkare magnet har de tekniska högskolorna inte haft på länge.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)