Den 23 mars i år delades för första gången det prestigefyllda priset Årets Geek ut på minimässan Techdays i Örebro. Det är Microsoft som ligger bakom både eventet och utmärkelsen. Årets vinnare blev en viss Jonas Vils från Malmö och motiveringen lydde ”Jonas är en teknikgeek i sann MacGyver-anda som fixar, trixar och lagar all trasig teknik med det som finns till hands – vilket ofta är udda verktyg och delar.”

På Microsofts nyhetsblogg visas en bild av Jonas med blommor och diplom i handen. Han ser uppriktigt glad ut. I en kort intervju berättar han stolt om sina imponerande samlingar av både tangentbord och sylvassa köksknivar. Det senare är i linje med hans passion för matlagning – en hobby han tar på största allvar. Han köper till exempel  specialdesignade skärbrädor från USA. De är helt enkelt bättre och därför är det en självklarhet för honom att köpa en skräddarsydd istället för att inhandla tio stycken på Åhléns till samma pris. Helt enligt en sann nörds direktiv.

”Bill Gates kommer alltid att vara en nörd”
Jag frågar Dag König, utvecklarevangelist på Microsoft och ansvarig för Årets Geek, om varför Microsoft vurmar för nördarna.

– Vi vill premiera människor som är betraktade som lite outsiders i samhället.

Han menar att det ligger i företagets kultur att lyfta fram det nördiga.

– Microsoft är geek! Titta bara på Bill Gates. Det spelar ingen roll hur mycket de stylar honom – han kommer alltid att vara en nörd.

Framlyftandet av det nördiga är på intet sett unikt för Microsoft. Snarare rör det sig om en trend. Det ökande intresset för gaming, virtuella spel, är ett lysande exempel.

Digitalfestivalen Dreamhack i Jönköping, som vi vanliga dödliga skulle kalla för ett enormt lanparty, har sedan starten 1994 utvecklats från en intern kompisträff till ett event med över 12 000 besökare årligen och med satellitträffar bland annat Sälen och Skellefteå.

Dreamhack på världsutställningen i Shanghai
Spel som World of Warcraft, Call of Duty och Counterstrike dominerar tillställningen, som numera även blivit en svensk exportartikel – Dreamhack finns med i den svenska delegationen på världsutställningen i Shanghai. Och Dreamhacks grundare fick under uppmärksammade former 2007 ta emot ett hederspris av Jönköpings kommun för sina insatser för stadens näringsliv och högskola.

Och ta alla nördiga, specialinriktade tidskrifter som lanseras. Magasinet Språktidningen har fått alla Sveriges lingvistnördar på fall sedan 2007 och har nu en upplaga på över 25 000 exemplar. Härom året lanserade redaktionen boken Varför heter det tonfisk? – 303 frågor och svar om språk. Boken, som säljs för 180 kr, innehåller inskickade frågor från tidningens läsekrets.

Den feministiska tidskriften Bang publicerade i januari till och med ett specialnummer om nörderi betitlat Nördarnas återkomst. Chefsredaktören skriver i sin ledare: ”Att vara en nörd är inte längre att vara en tönt, utan signalerar intresse, intellekt och autenticitet. Kulturell hårdvaluta.” En ytterst passande beskrivning av den förändrade synen på nörden.

Som annonssäljare på Elektroniktidningen försöker jag aktivt att belysa vårt eget magasins nördighet. Eller rättare sagt – jag använder vår nördstämpel som ett säljargument! Responsen på den efterföljande kvasidiskussionen som brukar uppstå är alltid positiv. Våra annonsörer känner igen sig i beskrivningen. De är oftast själva nördar, precis som deras kunder.
Men Elektroniktidningen står sig ändå slätt i jämförelse med forumet opencores.org. Här samlas FPGA konstruktörer som vill kunna använda IP-block med öppen källkod när de programmerar istället för de fasta programkoder som leverantörerna tillhandahåller. Intresset för en sådan snäv webbsajt måste ju vara extremt lågt, eller hur? Nädå, forumet har 82 000 registrerade användare.

Av Fredrik Söderberg, annons- och marknadschef Elektroniktidningen

PS Redaktionen påpekar att Fredrik är en inbiten film- och AIK-nörd, jämte idog läsare av geektidningarna Rotten Tomatoes och Tattersall.