Dagens analoga tv använder frekvenser som kan utnyttjas bättre, till tredje generationens mobiltelefoni. Först måste dock digital-tv införas. Detta föreslår nu Post & Telestyrelsen.


Statliga Post & Telestyrelsen föreslår att digital-tv ska införas snabbt och att analog-tv avvecklas. De frigjorda radiofrekvenserna skall tilldelas mobila bredbandsnät för tredje generationens mobiltelefoni, 3G.

Ytterst handlar det om en ny jättemarknad för mobilindustrin, värd hundratals miljarder kronor.

Tack vare de frigjorda tv-frekvenserna skapas kapacitet för att bygga billiga nationella mobila bredbandsnät, vilket framför allt gynnar länder med stor glesbygd. För företag som Ericsson och Telia innebär det stora möjligheter till expansion.

Förslaget är resultatet av en utredning som Post & Telestyrelsen (PTS) gjort på regeringens uppdrag. Det PTS nu föreslår blir den största frekvensomfördelningen i modern tid.

- Regeringen bör uttala att en del av det här aktuella tv-frekvensbandet kan användas för mobil kommunikation. Då får man en inriktning, och med den som grund kan Sverige agera internationellt så att en del av frekvensbandet harmoniseras för mobil kommunikation, säger Nils-Gunnar Billinger, generaldirektör vid PTS, till Elektroniktidningen.

PTS räknar med att kulturdepartementet, näringsdepartementet och finansdepartementet kommer att förbereda regeringens beslut eftersom så många intressen är berörda av de kommande besluten.

- Den här frågan berör svensk mediapolitik och svensk telepolitik men har också betydelse för svensk ekonomisk politik och därmed sysselsättning och tillväxt, säger Billinger.



Billig utbyggnad i glesbygd


Idag har 3G-näten i Europa tilldelats totalt 120 MHz i frekvensbanden 1900-, 2000- och 2100 MHz. PTS förslag innebär att 3G-näten kan få ytterligare upp till flera hundra MHz i attraktiva frekvensband mellan 470 och 862 MHz.

I dessa frekvensband sjunker kostnaden för att bygga yttäckning med uppskattningsvis 70-80 procent, jämfört med 1900-bandet. Detta är särskilt värdefullt för länder med stor glesbygd, som Sverige.

Rent formellt kan Sverige förvisso på egen hand besluta om omfördelning av frekvenser till 3G-näten här i landet, så länge de nya svenska mobilnäten inte stör grannländerna. Men den svenska marknaden är inte stor nog för att motivera speciella 3G-nät.

Det viktiga är därför att driva fram en ny europeisk frekvensplan så att industrin kan utveckla produkter för en ny europeisk massmarknad.

Sverige och andra länder har agerat i CEPT som organiserar telemyndigheter motsvarande PTS i 43 europeiska länder. CEPT har beslutat utarbeta en ny frekvensplan för dagens tv-frekvenser, sannolikt 2002 eller 2003. Rent formellt måste Internationella tele- unionen, ITU, godkänna att en sådan ny frekvensplan införs, men det är en formsak eftersom länderna är överens i sak. Telia och Ericsson har också propagerat för en sådan utveckling.

- CEPT, EG och telekomindustrin kan bli den drivande kraften i en sådan process, säger Lasse Wieweg, direktör för telekompolitik och reglering på Ericsson.

PTS har haft underhandskon- takt med myndigheterna i flera CEPT-länder. Norge, Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, Frank- rike, Belgien och Italien är idag positiva till omfördelningen. Men de flesta länderna har ännu inte fattat några formella beslut i saken.

Dagens frekvensplan för tv-sändningar, den så kallade Stockholmsplanen, skapades redan 1961 av CEPT, och den har sedan successivt införts i CEPT-länderna. Stockholmsplanen anger att 454 MHz skall användas för marksänd tv, i fyra band kallade I, II, IV och V.



Teracom säger nej


PTS utredning handlar om framtiden för tv-band IV och V, totalt 392 MHz. Striden mellan telekomindustrin och tv-industrin är mycket tydlig i de remissvar som PTS fått från berörda parter. I remissdiskussionen har Ericsson och Telia angivit att 75 procent av dessa frekvenser kan omfördelas till mobilnät. Teracom, som driver tv-näten, vill inte ha någon omfördelning alls.

Teracom har dock en svag position. Rent teoretiskt går det att sända över 200 nationella tv-kanaler med digital teknik och för så många kanaler finns det helt enkelt ingen marknad i Sverige.

Det enda väsentliga tekniska problemet vid ett skifte är att hushållen måste få tillräcklig tid på sig att byta till digitala mottagare. Det är också ett politiskt känsligt problem och många länder har ännu inte beslutat om när de analoga tv-näten skall stängas.

Några länder har dock redan fattat någon form av beslut. Storbritannien räknar med att de analoga tv-sändningarna skall stängas 2006-2010, Tyskland siktar på 2010, Italien 2006, Spanien 2010, Finland anger preliminärt 2006, USA 2006 och Japan 2010, om 85 procent av hushållen då har analoga tv-mottagare.

Göte Andersson