Telia har beslutat öppna ADSL-marknaden för konkurrens i Sverige.

Men eftersom utrustning från olika tillverkare inte kan användas tillsammans återstår många frågetecken innan ADSL-utbyggnaden kan ta fart i större skala.


Telia ska nu låta externa operatörer driva ADSL-nät i företagets abonnentnät med kopparledningar. Meningen är att alla operatörer som vill skall få hyra kopparledning och erbjuda egna ADSL-tjänster med bredbandstjänster. Abonnenterna skall kunna köpa ADSL-modem av sin lokala radiohandlare eller motsvarande.

- Telia planerar öppna kopparnätet för konkurrens under första kvartalet i år. Vi har gjort en kalkyl som visar att både Telia och andra operatörer tjänar på att vi hyr ut abonnentledningarna, säger Rune Nilsson, strategiansvarig för Telia Nät.



Nokia passar inte Ericsson


Det största tekniska problemet på den nya marknaden är att ADSL-produkterna ännu inte är kompatibla. Ett Nokiamodem passar inte i Ericssons eller Alcatels ADSL- nät.

När Telia ensamt bygger ut ADSL i Sverige är inkompatibiliteten inte något avgörande hinder för utbyggnaden. Men på en konkurrensutsatt marknad är det helt nödvändigt att produkterna är kompatibla, annars vågar ingen köpa ADSL-modem hos radiohandlarna.

En viktig fråga är därför vilka ADSL-produkter som skall få införas i Telias telefonnätet och under vilka villkor.

De två viktigaste systemkomponenterna i ett ADSL-system är Dslam (en multiplexor som normalt placeras i telefonstationen) och ADSL-modemet (som placeras hos abonnenten). Det finns en lång rad frågor som måste lösas om en verklig öppen ADSL-marknad skall kunna bli verklighet:


• Vilka Dslam och ADSL-modem skall användas i Telias nät?


• Var går gränssnittet mellan Telias nät och andra nätoperatörers ADSL-nät?


• Får exempelvis Tele2 placera sin Dslam i Telias telefonstation eller måste Tele2 bygga en egen station bredvid Telias?


• Kan abonnenterna välja att behålla Telia för telefonitjänsten men välja exempelvis Telenordia för bredbandstjänsten?


• Kan andra nätoperatörer köpa nättjänsten ADSL till grossistpris av Telia och själv sälja bredbandstjänster och telefoni till slutkund?



Bland de första i världen


Telia är dessutom bland de första i världen att försöka öppna sitt kopparnät på detta sätt.

I Europa är Danmark ett av de få länder som redan gjort detta. Danmark har infört lagstiftning men marknaden har inte tagit fart. Ett av skälen är att de ekonomiska villkor som gäller i Danmark inte gör det lönsamt för Tele Danmarks konkurrenter att erbjuda ADSL-tjänster.

Om Telia verkligen lyckas hyra ut kopparnätet ändras de grundläggande förutsättningarna för ADSL-utbyggnaden i Sverige.

För några år sedan presenterade Telia planer på att själv uppgradera det befintliga abonnentledningarna med ADSL i takt med efterfrågan. Sverige har sex miljoner abonnentledningar varav fyra miljoner till hushållen och då handlade det om att ADSL skulle installeras i en stor del av nätet, något som skulle medföra miljardinvesteringar från Telia.

Den nya strategin innebär att Telia vill få många nätoperatörer att investera och därmed stärka det gamla telefonnätet mot de nya bredbandsnät som nu både fastighetsägare och andra nätoperatörer bygger. Kabel-tv-operatörer uppgraderar sina nät och fastighetsägare investerar i Ethernet, båda alternativen konkurrerar med ADSL.

Dessutom innebär detta att Telia skall uppträda i två roller. Telia Nät kommer att hyra ut kopparledningar till Telias bredbandskonkurrenter. När Telia bygger bredbandsnät med Ethernet hos ett kommunalt bostadsföretag kan samtidigt Tele2 hyra Telias abonnentledningar och erbjuda hyresgäster i samma bostadsföretag bredbandsabonnemang med hjälp av ADSL.

Telias konkurrenter är intresserade av möjligheterna. Men självklart ställer de en rad krav.

- För att inte det här ska falla platt måste konkurrensen vara på lika villkor och Telia skall erbjuda en kostnadsbaserad prissättning, säger Erik Heilborn, vd i Telenordia.

Elektroniktidningen har talat med flera andra nätoperatörer och det är prislappen för ADSL-kapacitet som är den avgörande frågan. Teknisk kompatibilitet kan uppnås om det finns en marknad, menar man.



Standarderna räcker inte


För att klara kompatibiliteten är det nödvändigt att göra tekniska prov, verifiera och justera i utrustning från olika leverantörer. Det finns visserligen ADSL-standarder antagna av Etsi, Ansi och ITU de senaste åren, men ännu har leverantörerna i Europa inte bestämt sig för att verkligen åstadkomma kompatibla produkter.

Telia, Alcatel och Ericsson ger exakt samma bild av verkligheten. Den stora frågan är hur snabbt det går att lösa problemet. Telia hoppas på snabb lösning.

- Det tar ett år innan de största leverantörerna har kompatibla produkter, säger Lasse Larsson på Alcatel.

Göte Andersson



ADSL ger 8 Mbit/s


Införande av ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) innebär att nya snabba modem installeras i hushållens befintliga telefonjack och i telefonstationen. Enligt ADSL-standarden kan de befintliga abonnentledningarna av koppar då klara upp till 8 Mbit/s nedströms, mot abonnenten, och 1 Mbit/s uppströms, mot telefonstationen.

Det finns också en långsammare variant kallad ADSL Lite, som klarar upp till 1,5 Mbit/s nedströms till abonnenterna och 256 Kbit/s till telefonstationen.

Telia har idag Alcatel, Ericsson och Nokia som leverantörer av ADSL-utrustning i de projekt man driver i Stockolm, Göteborg och Sundsvall

En snabbare variant av ADSL heter VDSL, med total kapacitet på cirka 50 Mbit/s.

GA