De stora systemleverantörerna siktar på terabitkapacitet i sina snabbaste ATM-växlar redan inom några år.

Det handlar om en kapacitetsökning med 50 till 100 gånger jämfört med dagens produkter som klarar 10-40 Gbit/s.


Terabithastighet nås strax efter milleniumskiftet, enligt samstämmiga uppgifter från Alcatel, Bay Networks och Cisco. Ericsson anger att företagets nya ATM- växel AXD301 skall klara uppgradering till 2,5 terabit per sekund men Ericsson har ännu inte redovisat när denna kapacitet skall klaras.

Drivkraften är framför allt den snabbväxande IP-trafiken. Det finns prognoser som anger att IP-trafiken i telenäten kommer att öka med 100 gånger fram till år 2005.

- IP-trafiken svarar idag för en procent av trafiken i amerikanska telenätet. År 2005 har andelen ökat till 74 procent, enligt de prognoser vi har, säger Vincent de Camaret, marknadsansvarig för bredbandsväxlar i CIT Alcatel.

Även för Sverige finns prognoser med dramatiskt innehåll. På uppdrag av regeringen redovisade Statskontoret en trafikprognos för Sverige hösten 1997. Enligt prognosen växer den svenska Internettrafiken minst 128 gånger fram till till år 2002. Maximialternativet är att IP-trafiken växer 1 000 gånger. Det stora intervall som finns i Statskontorets prognos illustrerar hur svårt det är att göra prognoser för IP-trafiken.



Rekorduppgradering krävs


Med så stark trafikökning de närmaste åren är det självklart att det behövs högre telekapacitet. Telenätet måste helt enkelt uppgraderas snabbare än någonsin tidigare om dagens starka trafiktillväxt skall kunna fortsätta.

Alcatel räknar med en kontinuerlig uppgradering av kapaciteten i de snabbaste ATM-växlarna. Idag klarar de maximalt 10-40 Gbit/s, 1999 nås 160 Gbit/s, år 2000 klaras 320 Gbit/s och år 2001 passeras terabitvallen. Bay Network och Cisco gör i stort samma bedömning.

Några oöverkomliga tekniska problem ser ingen av systemleverantörerna.

Amerikanska systemleverantören Lucent visade redan 1996 att det går att bygga ATM-växlar som klarar terabitkapacitet, säger experter i Telia till Elektroniktidningen.

Lucent fick i uppdrag av amerikanska staten att utreda saken. Lucent byggde då en modifierad version av företagets ATM-växel Globeview 2000. Den bestyckades med ett större antal portar och varje port hade kapacitet för 2,5 Gbit/s. Med denna pilotväxel visade Lucent att terabitkapacitet kunde klaras i praktiken.

Dock kommer marknaden för terabitväxlar inte att bli stor under överskådlig framtid, menar experterna. Alcatel väntar sig att terabitväxlarna i första hand kommer att användas för de riktigt tunga trafikflödena. Det handlar om trafik mellan USA och Europa, mellan USA:s storstadsområden och mellan tunga industriländer i Europa.

Terabitväxlarna kommer att samla upp trafik från ett stort geografiskt område och klara snabb och effektiv långdistansöverföring. De får samma slags funktion som de tunga internationella telefonväxlarna i dagens telenät.

Alcatel tror att länder i Frankrikes storlek kan ha ett dussin terabitväxlar. Alcatels prognos innebär att Europamarknaden sväljer färre än hundra terabitväxlar.



Marknad för båda alternativen


Men de snabba ATM-baserade terabitväxlarna kommer att få konkurrens från snabba routrar med optiska gränssnitt för våglängdsmultiplexering i långdistansnätet. Ericsson och Cisco har visat att denna teknik fungerar. Denna teknik kommer att införas både i långdistansnäten och i lokalnäten (Se Elektroniktidningen, nr 8 och även artikeln här intill). Därmed ökar naturligtvis osäkerheten om hur stor marknaden verkligen kommer att bli.

- Som det ser ut idag finns en marknad för båda alternativen. Om marknaden delas 50/50 eller 70/30 får vi se. Cisco skall ha produkter för båda alternativen, säger Stefan Lindeberg, teknikchef på Ciscos svenska kontor.

Finländska Nokia är en av de systemleverantörer som idag inte redovisar några planer för att utveckla terabitsystem. Företaget koncentrerar sig nu på att utveckla ATM-växlar för mobila bredbandsnät som har kapacitet för några tiotal Gigabit/s.

Hur stort klivet till terabitkapacitet innebär kan visas med ett svenskt exempel. Stockholm - Göteborg har alltid varit ett av Sveriges tyngsta trafikstråk. Idag räcker cirka 0,15 Gbit/s för att klara dagens telefontrafik mellan Sveriges två största städer. Det är den kapacitet som dagens AXE-växlar behöver klara. Då har varje abonnent tillgång till 64 Kbit/s i långdistansnätet under samtalet.

Om hela denna trafik uppgraderas till bra bildtelefoni, varje abonnent får tillgång till 8 Mbit/s för högkvalitetsvideo, så ökar trafiken till 32 Gbit/s. Det innebär att långdistansväxlarna i både Stockholm och Göteborg måste klara 32 Gbit/s.

Men poängen är uppenbar. Det behövs ingen terabitväxlar för att klara 32 Gbit/s. Experter hos Telia menar att det krävs ett helt nytt trafikmönster, bortanför bildtelefoni, för att driva upp trafiken till så hög nivå att Sverige behöver många terabitväxlar. Exakt hur detta trafikmönster kan se ut återstår att se.

Göte Andersson



Internet bakom krav


Starkt genomslag för snabb IP-trafik hos hushåll och företag samt bred spridning av elektronisk handel. Det är de viktigaste faktorerna för fortsatt snabb tillväxt för Internettrafiken, enligt flera systembyggare.

Allmän elektronisk handel via Internet är den viktigaste nya teletjänsten de närmast åren. Företag och hushåll kan köpa varor och tjänster via nätet och flera systemleverantörer menar att detta kommer att öka Internettrafiken för normalanvändaren, jämfört med idag.

Snabbare Internetaccess är en annan viktig faktor. De närmaste åren planerar många telebolag införa detta på hushållsmarknaden. Det handlar främst om snabba ADSL-modem i telenätet och kabelmodem i kabel-tv-näten. Tack vare detta får hushållen snabb Internetaccess. Volymutbyggnad startar i år.

Den stora kritiska frågan är hur snabbt den nya tekniken slår igenom och naturligtvis i vilken omfattning.

GA