Vilken accessmetod är bäst för bredbandsmobiltelefoni? Siemens förordar nu modulationsmetoden TDMA/CDMA, medan Ericsson och Nokia håller på bredbands-CDMA.

Siemens går nu till frontalangrepp mot Ericssons och Nokias förslag till Europastandard i det nya mobila bredbandsnätet UMTS, Universal Mobile Telecommunications Systems. Siemens förordar TDMA/CDMA medan Ericsson och Nokia föreslår bredbands-CDMA som radioaccessmetod - modulationsteknik.

Saken har mycket stor betydelse eftersom UMTS på sikt skall ersätta dagens GSM- nät. Ytterst handlar striden om ett av de centrala teknikvalen för globala marknader värda hundratals miljarder kronor i framtiden.

Sanningens minut kommer i december då Europas standardiseringsorganisation ETSI gör sitt val med majoritetsbeslut. ETSI planerar fastställa en hel rad standarder för UMTS de närmaste åren. Valet av radioaccessteknik nu i december är det första viktiga beslutet.

I juni redovisade Ericsson och Nokia sitt stöd för bredbands-CDMA. Den 16 september blev motsättningen offentlig. Då deklarerade Alcatel, Italtel, Nortel och Siemens sitt stöd för TDMA/ CDMA. Bosch har också gett sitt stöd, och förhandlingar pågår med Motorola. Varken Ericsson eller Nokia verkar särskilt rädda för Siemensalternativet.

- Vi tror att vi har mer än 50 procents chans att vinna, säger Ukko Lappalainen i Nokia Telecommunications.

- Vi diskuterar nu med telefonbolagen i Europa. De tunga telefonbolagens teknikval kan bli utslagsgivande vid ETSIs beslut, säger han.

Svenska experter menar att det verkar som om Siemens försöker få en omstart på mobiltelemarknaden och därmed försöker bryta den dominerande position som Ericsson och Nokia uppnått på GSM-marknaden.



Internet och multimedia


Anledningen till att ETSI har så bråttom med beslutet är att Europa vill påverka den globala standard för mobila bredbandsnät som ITU, Internationella Teleunionen, planerar anta. ETSI måste lämna sitt förslag senast den sista juni 1998, enligt ITUs tidsplan.

UMTS skall klara mobil bredbandskommunikation med datahastighet upp till 2 Mbit/s år 2002 och därefter skall kapaciteten höjas ytterligare. Ny radioteknik och ny växelteknik, till exempel ATM-växlar, kommer att användas.

Förutom mobiltelefoni skall UMTS klara snabb Internetaccess och multimediakommunikation.

När systemleverantörerna nu lägger sina förslag till ETSI handlar det dock inte bara om teknik. Även industripolitik, kommersiella skäl och enskilda länders intressen har vägts samman i förslagen. Det vet alla inblandade parter.

- Vi får en animerad debatt nu ett tag. Det är naturligt, säger Åke Persson, marknadsdirektör i Ericsson Radio Systems.



Alltid strid om modulationen


Att det blir stor strid just om modulationstekniken - radioaccessgränssnittet - är ingen tillfällighet. Här finns den fråga som är viktig för nätoperatörernas framtida konkurrenskraft. Radionätet svarar för huvuddelen av nätoperatörernas nätinvesteringar.

När nya standarder för mobilnät skall antas har det därför nästan alltid blivit strid om just radioaccesstekniken. När ETSI antog GSM-standarden på 1980-talet valdes TDMA.

Då var Ericsson med på den vinnande sidan. Även Nordens erfarenheter av NMT fördes in i GSM-standarden och Ericsson och Nokia fick en flygande start på GSM- marknaden.

I USA har striden om digitala mobilstandarder lett till att nätoperatörerna idag konkurrerar med nät som följer flera standarder. Splittringen har medfört att den digitala mobilteletekniken inte slagit igenom lika snabbt i USA som i Europa.

Det står helt klart att Europa siktar på att försöka etablera en enda gemensam standard för mobil bredbandskommunikationen för att försöka behålla det försprång som GSM etablerat.

Förra året publicerade EU en rapport om UMTS som en grupp branschexperter skrivit på uppdrag av Europaparlamentet och EU:s regeringar. En av de centrala punkterna i rapporten är att Europa skall införa en enda standard för UMTS och att Europa även skall försöka få UMTS accepterad som global standard.

EU-rapporten behandlar en rad viktiga områden; standardisering, uppgradering av GSM-näten, tjänsteutbud samt lagstiftning och reglering. Men rapporten talar naturligtvis inte om exakt vilka lösningar som skall väljas, utan är snarast att betrakta som ett körschema som visar vad som skall uppnås och när det skall vara klart. Efter tre års massiv utbyggnad och marknadsföring av mobila bredbandsnät kommer det att finnas åtta miljoner användare eller abonnenter, sägs det i rapporten. Efter ytterligare sju år växer antalet till cirka 60 miljoner.



Inalles fem förslag


Men först skall ETSI alltså välja modulationsstandard. Förutom bredbands-CDMA och TDMA/ CDMA finns formellt dessutom tre andra förslag på ETSIs bord, inalles alltså fem. De flesta kommer ursprungligen från ett stort EU-projekt som heter Frames. Där har Ericsson, Nokia, Siemens, France Telecom samt flera universitet arbetat. Det innebär att Ericsson, Nokia och Siemens har kunskaper både om sitt eget och det konkurrerande alternativet.

De tre andra förslagen kallas OFDM (Orthogonal Freqency Division Multiplex), ren TDMA samt något som kallas ODMA.

De olika alternativen går nu igenom tekniska prov. I proven använder flera en basbandbredd på 2 ¥ 15 MHz, det vill säga 30 MHz för kompletta system. Det finns också system som jobbar med 1,6 MHz bärvåg.

Lokalt, nära basstationen skall 2 Mbit/s klaras, på längre avstånd skall 384 Kbit/s och 144 Kbit/s klaras. Simuleringarna kommer att ge en rad svar. Men kraven är inte prioriterade. Inget system klarar alla krav.

I praktiken är det därför omöjligt att välja modulationsstandard enbart baserat på dessa tekniska prov, menar experter i Telia.



Gränssnittet mot nätet


Förutom modulationsmetod, måste ETSI även avgöra en annan UMTS-fråga, nämligen den om gränssnittet mellan radioaccessnätet och det som i Europa kallas nätkärnan (core network).

De flesta anser att mobilväxelfunktionaliteten finns i nätkärnan, men saken är ännu inte beslutad. På denna punkt är det dock inte öppen strid. Alcatel, Ericsson, Nokia och Siemens har kommit överens om att detta gränssnitt skall baseras på "an evolved core GSM Network". Exakt vad detta innebär är dock oklart, säger experter i Telia. Någon teknisk specifikation har inte kommit från de fyra företagen.

Det intressanta är snarast att de i ett pressmeddelande den 19 augusti deklarerade att de var överens.

Göte Andersson



Tidsdelade eller kodade bitströmmar


I ett TDMA-system delar systemet upp bitströmmen i åtta tidsluckor. Varje användare får tillgång till en tidslucka. Det ger åtta samtidiga användare. Så fungerar GSM idag. TDMA betyder Time Division Multiple Access.

Med CDMA tillämpas ingen tidsdelning. Modulationsmetoden vilar på en helt annan princip. Metoden bygger på att varje samtal får en unik kod. A-abonnenten meddelar B-abonnentens basstation att han vill tala med B-abonnenten.

Det innebär att B-abonnentens basstation får reda på A-abonnentens unika kod. B- abonnentens basstation kan då välja att svara genom att använda den unika koden. Då plockas samtalet ut ur bitströmmen. CDMA står för Code Division Multiple Access.

Siemens TDMA/CDMA-system baseras liksom renodlad TDMA på åtta tidsluckor. Men på varje tidslucka kan upp till åtta användare läggas med koddelning. Inalles alltså 64 samtidiga användare.