About / Advertise
Regeringen vill skapa ett öppet nationellt stomnät för bredbandskommunikation. Målet är att sänka telekostnaderna genom att öka konkurrensen bland nätoperatörerna.
Utbyggnaden beräknas kosta 55 till 60 miljarder kronor, varav staten ska bidra med cirka 15 miljarder kronor.
Sverige skall bygga ut bredbandsnät i stor skala till hushåll och industri, enligt regeringens planer. Ett förslag för hur detta skall gå till redovisade den statliga IT-infrastrukturutredningen strax före semestrarna, och nu börjar det bli klart att det är allvar. Statsminister Göran Persson har utlovat ett lagförslag om en statlig bredbandssatsning i början av nästa år.
Den stora frågan är exakt vad regeringen kommer att föreslå. Det förslag som IT- infrastrukturutredningen framlagt innebär att alla svenska fastigheter, både industrifastigheter och bostadsfastigheter skall få en bredbandsanslutning, med optokabel eller radiolänk. Målet är att skapa tillväxt och välstånd genom sänka telekostnaderna kraftigt för både industri och hushåll. För att uppnå denna prissänkning vill man skapa hårdare konkurrens mellan nätoperatörerna.
Ett nationellt så kallat "svart fibernät" skall installeras, enligt förslaget. I ett sådant nät hyr nätoperatörerna kapacitet och får själva installera den transmissionsutrustning som behövs i varje ände på den optiska kabeln. Det är kapaciteten på denna transmissionsutrustning som avgör vilken kapacitet näten verkligen kan erbjuda.
Hoppas på Marknadskrafterna
Den statliga utredningen räknar med att utbyggnaden av bredbandsnätet för stomnät och för huvudorterna ska klaras av marknadskrafterna, det vill säga nätoperatörerna och de lokala kommunala stadsnäten som växer upp i hela landet.
Men för att klara bredbandsutbyggnaden i glesbygd och mindre orter, där 30 till 35 procent av befolkningen bor, krävs statliga investeringar på cirka 15 miljarder kronor. Därför är bredbandsutbyggnaden till mindre orterna och glesbygden den känsliga frågan.
Utredningen föreslår visserligen att kostnaden i princip skall täckas genom statens utförsäljning av aktier i Telia. Men tidigare erfarenheter visar att staten tagit pengar från telesektorn och sedan slussat in dessa pengar i den statliga kassan. Därifrån har de sedan aldrig kommit tillbaks till IT- och telesektorn.
Regeringen har skickat utredningen på offentlig remiss, och de första svaren har nu anlänt. Telia är inte oväntat negativt till förslaget.
I dagsläget är det bara Telia som har ett nät som även når de sista 30 procenten av befolkningen. Men det yttersta syftet med utredningens förslag är ju att underlätta för Telias konkurrenter att via det nya bredbandsnätet erbjuda sina tjänster. Telias konkurrenter, till exempel Bredbandsbolaget, är däremot positivt till förslaget.
Göte Andersson
