JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
 ETN.fi  Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
lördag 15 augusti 2020 VECKA 33
Kapacitet i optiska nät ska bli en standardiserad handelsvara med omedelbar leverans. Först måste dock standardiseringsproceduren ha sin gång, vilket beräknas ta två-tre år.
Telekomindustrin siktar på att bygga in intelligens i de optiska näten. Framöver skall en nätoperatör kunna beställa och köpa en våglängdskanal med kapacitet för 10 Gbit/s och få omedelbar tillgång från en annan nätoperatör, genom att skicka en beställning med ett standardiserat signalmeddelande.

Syftet med detta är att öppna en helt ny marknad för handel med nätkapacitet.

Beställningen ska kunna göras från en router, en ATM-växel eller från ett nätdriftsystem. Detta slag av standardiserade tjänster finns inte idag och fördelarna är uppenbara. Det blir möjligt att sälja nätkapacitet på ett flexibelt sätt till alla slag av användare och därmed dra nytta av den enorma nätkapacitet som finns i dagens optiska långdistansnät.

Grundbulten i de nya intelligenta optonäten (Automatic Switched Optical Networks) är en rad nya standarder. Nätarkitektur, signalering, routing och skyddsmekanismer måste definieras. Arbetet har startat i telekomvärldens standardiseringsorganisation ITU, Internetvärldens IETF, Optical Internetworking Forum (OIF) och Optcal Domain-Service Interconnect (ODSI). ITU, som jobbar långsammast, räknar med att ha sin standard klar före 2004.

Intresset är stort och nätoperatörerna siktar på att snabbt införa de nya funktionerna.

- Inom två år har vi infört den nya tekniken i Telias nät, både i Sverige och för vårt internationella Vikingnät, säger Lars Fernandez i Teliabolaget Skanova AB.

även nätoperatören Utfors planerar snabbt införa avancerad styrning i sitt fiberoptiska transportnät. Elektrooptiska växlar med mycket hög kapacitet skall tas i drift redan i augusti i år, enligt företagets planer.

I dagens transportnät baserade på SDH, synkron digital hierarki, kan enskilda förbindelser fjärrstyras automatiskt. Via nätdriftsystemen går det att ställa upp en förbindelse på 622 Mbit/s mellan Stockholm och New York och få omedelbar tillgång till kapaciteten. Traditionella elektriska korskopplare klarar detta.

Köp fem våglängder i en timme

Det som är helt nytt är att nå samma nivå av styrbarhet i de optiska näten, där våglängdsmultiplexering nyttjas och en fiber överför 40 eller fler parallella våglängdskanaler, var och en med 10 Gbit/s. En nätoperatör skall kunna köpa fem våglängdskanaler av en annan nätoperatör under en timme, så ser visionen ut.

Förutom standarder för en rad nya gränssnitt så krävs även högkapacitetsväxlar, som kan ha elektrisk eller optisk kärna, samt nya mer avancerade nätdriftsystem. Sannolikt inför nätoperatörerna nya funktioner i sina våglängdsmultiplexerade nät i takt med att industristandarder kommer fram de närmaste åren.

ODSI var först bland standardorganen. Redan i slutet av förra året visade ODSI att vissa begränsade men viktiga funktioner kan nyttjas. Med amerikanska Sycamore i spetsen var det cirka hundra företag som samarbetade i denna organisation, med syftet att upprätta en fungerande specifikation för gränssnittet mellan användare och nät. Vid detta gränssnitt kan en router, en ATM-växel eller ett nätdriftsystem begära resurser från ett optiskt nät.

ODSI har specificerat tre olika slag av frågor. Begäran om förbindelse (där olika slag av kapacitet och säkerhet kan anges), modifiering av denna begäran samt att avsluta förbindelsen. En sådan kommunikation med standardiserade signalmeddelanden har tidigare inte funnits för kommunikation med optiska nät.

I och med specifikationen har ODSI i princip avslutat sitt arbete. Ett kompatibilitetsprov gjordes och många leverantörer deltog vilket visar att gränssnittet kan användas, vilket bäddar för att nätoperatörer kan ta nya intelligenta tjänster i drift.

OIF, som har större industriell tyngd, har utarbetat en annan specifikation som delvis baseras på vad ODSI presenterat.

Förutom ett nytt gränssnitt mellan användare och nät tar OIF fram ett gränssnitt mellan nät och nod. Det sistnämnda innehåller gränssnitt för signalering och datatransport mellan olika nätelement i ett optiskt nät.

Fördelen med ett sådant gränssnitt är att när det finns produkter framme kan nätoperatörer bygga nät och blanda utrustning från olika leverantörer, något som dessa tidigare har varit ovilliga att standardisera i transportnäten.

Stöd från 40 företag

I maj planerar OIF att demonstrera sitt gränssnitt mellan användare och nät. Det återstår sedan att se hur snabbt gränssnitten mellan nät och nod verkligen utvecklas. Förslagen från OIF har starkt stöd från cirka

40 tunga tele- och dataföretag, bland dem Ericsson, Nokia, Siemens, Alcatel, Lucent, Nortel, AT&T, Deutsche Telecom, Telia och Telenor.

Inom IETF utvecklas samtidigt en nätverksarkitektur som baseras på en vidareutveckling av MPLS-tekniken (Multi Protocol Label Switching) så att denna även kan användas inom det optiska området. Den nya arkitekturen kallas General MultiProtocol Label Switching (GMPLS), och räknar in Cisco bland de pådrivande företagen. Ett förslag innebär att ett gemensamt kontrollsystem etableras som hanterar alla nivåer i transportnätet, både den elektriska och den optiska nivån. Alla nätelemement har en IP-adress. Kontrollsystemet hanteras av routrarna i nätet, vilket är en modell som säkert passar Cisco. Denna lösning kallas också "the peer model".

Exakt vilken teknik som kommer att slå igenom återstår därför att se. De specifikationer som ODSI och OIF utvecklat lämpar sig för snabbt införande medan den standard som IETF arbetar på borde ta längre tid att införa.

Det sistnämnda gäller även ITU. Där finns nu två olika förslag till standarder, Automatic Switched Optical Networks och Automatic Switched Transport Networks, som är mer omfattande och täcker både den elektriska och den optiska nivån.


Göte Andersson
MER LÄSNING:
 
Här får du våra nyheter gratis
• Tidningen, i brevlådan (länk).

• Dagligt nyhetsbrev (länk).

245
elektronik­konsulter

Registrera ditt företag nu!
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)